Nacka, Saltsjöbaden

”I kvinnoseparatistiska badmiljöer känner jag ofta mer frihet än på någon annan plats. Det är något med de blandade åldrarna (från barn till obestämbart äldre), med avsaknaden av badkläder (om det inte finns en bikini som döljer någonting, så betyder det också att inget är mer laddat än något annat), med hur kroppen rör sig om den är naken. Jag har badat bastu i Kalmar, simmat naken på badhus i Helsingfors, nakenbadat på klippor så fort jag fått chansen och nu sist också hittat till Saltsjöbadens kallbadhus”. För Greta Weibull har kallbadhuset i Saltsjöbaden blivit en fristad.

De antika baden i Grekland och Romarriket är välkända. Senare århundradens vikingar och korsfarare förmedlade impulser till nordborna om kontinentens badkultur och vid arkeologiska utgrävningar har spår av vad som kan vara bastur hittats. Under medeltiden inrättades offentliga badstugor, en företeelse som expanderade under den svenska stormaktstiden på 1600-talet. I början av 1680-talet byggdes bland annat ett stort bad i kvarteret Rosenbad i Stockholm.

Men i början av 1700-talet infördes ett förbud mot offentliga bad i Stockholm. Flera orsaker låg bakom beslutet. Badhusen ansågs spela en betydande roll för spridningen av könssjukdomar, i synnerhet syfilis. Men också bristen på vatten och bränsle i städer bidrog. Resultatet blev att vanliga människor slutade bada och 1700-talet har ofta beskrivits som en riktig ”smutsålder”.

När de allmänna badstugorna stängdes växte en ny form av badinrättningar fram; kur- eller brunnsbaden som var inriktade på att lindra och bota sjukdomar. Senare samma århundrade växte badorter fram vid havet.

Den nya företeelsen anammades först bland ungdomen och de större städernas befolkning. Bland allmogen på landsbygden fanns länge en djupt rotad respekt för det öppna havet. En bidragande orsak till den folkliga respekten för havet var den begränsade simkunnigheten under 1800-talet. Men grundandet av ett flertal simsällskap som bedrev simundervisning under loppet av århundradet förbättrade situationen.

Vid 1890-talets mitt anlades två kallbadhus ritade av Erik Josephson vid Badhusholmen i Saltsjöbaden – ett för herrar och ett för damer. Badet uppfördes som viktig del i den nyligen invigda bad- och kurorten. Så småningom revs det ena badet och det andra flyttades till Restaurantholmen 1913. Här huserade herrarna i knappt tio år innan arkitekt Torben Grut, som stod bakom Stockholms Stadion, fick i uppdrag att rita en ny magnifik simstadion. Grut drömde om ett praktbad med en amfiteater omgiven av ett herr  och ett dambadhus efter antik förebild. Bristen på pengar gjorde att visionerna krympte till ett enda badhus – nuvarande herrbadet i tidstypisk 20-talsklassicistiskt stil. Det gamla badet blev samtidigt dambad. Visionen om en amfiteater slutade i en terrasserad strand, det som idag kallas mellanbadet.

När utomhusbadandet blev allt populärare under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet skapades också ett särskilt klädmode för denna aktivitet: Baddräkten. Plagget slog igenom brett omkring 1920 liksom gemensamma bad för män och kvinnor.

Lagom till att baddräkten blivit allmän börjar en ny rörelse vinna mark i Sverige som starkt ifrågasatte den. I Tyskland och Schweiz hade vid sekelskiftet 1900 etablerats en rörelse som praktiserade gemensam nakenhet där nakenbad var en viktig del. Efter första världskriget spreds rörelsen till flera europeiska länder och i början av 1930-talet hade dessa idéer vuxit sig så starka att en första sammanslutning för nakenkultur kunde bildas i Sverige. Det skedde i Stockholmsområdet och den första föreningen antog namnet ”Hälsa genom nakenhet”. Naturism som är den sammanfattande benämningen på dessa idéer idag fick sin nationella organisation 1957 i form av Sveriges Naturistförbund. Rörelsen har haft en tydlig påverkan på de offentliga baden där flera har särskilda nakenavdelningar.

Att tänka på sin kropp, för Greta Weibull är Saltsjöbadens badhus en fristad, läs hennes berättelse.