Besöksmål

Vätö

Inte långt från Norrtälje ligger stenhuggerimiljöerna vid Karlsängen och Vätöberg på Vätö.

Vid 1890-talets början upptäcktes här en rödaktig granit som kom att användas vid uppförandet av ett flertal monumentala byggnader i Stockholm. De bevarade miljöerna efter stenbrytningen har blivit ett minnesmärke över den period då Stockholms stenstad växte fram med stenhus och stenlagda gator.

Eferfrågan på sten
Industrialiseringen och städernas kraftiga tillväxt under 1800-talets andra hälft medförde stor efterfrågan på sten till byggnader, kajer, broar och gator. Stockholms gator hade från 1870-talet målmedvetet börjat beläggas med huggen sten och från 1890-talet blev natursten ett efterfrågat material till byggnader. Den ökade efterfrågan medförde att granitstenhuggerier växte fram på flera håll i Norrtälje under 1880-talet. Brytningen av den karaktäristiska röda graniten från Vätö påbörjades 1892.

Stenhuggerier anläggs på Vätö
Stenhuggeri anlades på Färingsö där Stenhamra stenhuggeri främst kom att leverera gatsten fram till slutet av 1930-talet. Från 1898 drev staden också Vätöbergs stenhuggeri för att säkra det ökade behovet av byggnadssten och sten till olika typer av anläggningar som broar och kajer. Vätögraniten ansågs både vackrare och ha bättre hållfasthet än den som bröts i Stenhamra varför Vätöberg under många år kom att leverera byggnadssten till de många prestigefulla byggena i huvudstaden. Vid slutet av 1800-talet etablerades ytterligare företag som bröt och bearbetade sten på Vätö. Vid Karlsängen bröt Norrtelje mekaniska stenhuggeri och vid Björkängen Bruno Ohlssons stenhuggeri.

Monumentalbyggnader i Stockholm uppförs med sten från Vätö
Stora beställningar av byggnadssten medförde att näringen expanderade stort i slutet av 1890-talet och under 1900-talets första år. Stockholm var den största marknaden för stenhuggerierna. Flera av Stockholms monumentala byggnader som uppfördes vid tiden som till exempel Riksdagshuset, Operan, Gamla Riksbanken, Kungliga Posthuset och Rådhuset är byggda med Vätögranit. Vissa stenbrott på Vätö var direkt förknippade med särskilda byggnadsprojekt i huvudstaden.

Ett andra uppsving fick verksamheten vid stenhuggerierna då sten beställdes till Tändsticksbolagets huvudkontor på Västra Trädgårdsgatan. Till byggnaden, som ritades av arkitekten Ivar Tengbom, användes inte den traditionella röda graniten utan istället en grå-svart granit från norra sidan av Vätö.

Egna hem uppförs av arbetarna på Vätö
Stenbrytningen på Vätö medförde en stor inflyttning till socknen. Många av stenhuggarna byggde egna hem vid 1900-talets början varav de flesta i Karlsängen.

Nedläggning och bevarade miljöer efter stenbrytning
Stenindustrin fanns kvar som huvudsaklig näring på Vätö fram till 1941 då Stockholms stads stenhuggeri vid Vätöberg lades ned. Stenhuggeriverksamheten på Vätö fortsatte ändå i många år därefter om än i mindre skala. Idag finns bara ett stenhuggeri kvar.

På Vätö finns bevarade lämningar efter granitbrytningens storhetstid kring sekelskiftet.
Lisa Sundström, 2010

Litteraturtips och information

Lennart Rosander, Vätögranit – stenindustri, folkrörelser och politik i Vätö landskommun 1890-1940. Stockholm 2000.