Besöksmål

Drottningholm

Drottningholms slott med slottsparken på Lovön i Mälaren är den svenska stormaktstidens förnämsta byggnadsverk, ett "Sveriges Versailles".

Dagens Drottningholm är en utomordentligt välbevarad slottsanläggning från 1600- och 1700-talet, anlagd efter franska förebilder.

Drottningholm fick sitt namn redan 1580, under Johan III:s tid. Han lät bygga ett stenhus åt sin polska drottning Katarina Jagellonica på platsen.

Efter en brand 1661 fick arkitekten Nicodemus Tessin d.ä. i uppdrag att rita en nytt slott utifrån de bevarade murarna och källarvalven från det gamla. Tessins bygge var i stort sett färdigt och inredningen påbörjad vid hans död 1681. Hans son, Nicodemus Tessin d.y., övertog då ansvaret med hjälp av landets främsta konstnärer.

Huvudbyggnaden rymmer paradrum och ett praktfullt trapphus. Två sidolängor innehåller bostadssviter. Hedvig Eleonoras paradsängkammare och Lovisa Ulrikas gustavianska bibliotek är berömda.

Krigsbyten i parken

Vid slottet anlades också en fransk barockpark som till stora delar bevarats till vår tid. Bronsskulpturerna i parken är kopior av verk av en av den nordeuropeiska renässansens mest framträdande skulptörer, Adriaen de Vries. Originalskulpturerna finns samlade i Museum de Vries i dragonstallet vid Drottningholms värdshus.

Samlingen fördes till Sverige som krigsbyte dels från Prag, dels från Frederiksborg i Danmark.

Drottningholms slott kom att förbli de kungliga damernas slott. År 1744 skänktes det som bröllopsgåva till prinsessan Lovisa Ulrika av Preussen då hon gifte sig med kronprins Adolf Fredrik. Lovisa Ulrika lät bygga på slottsflyglarna med en våning. Det var också på hennes initiativ som Drottningholmsteatern byggdes 1766. Den har till stora delar varit orörd sedan hennes tid och det ursprungliga scenmaskineriet och en mängd 1700-talskulisser finns i behåll.

Här bor kungafamiljen

Lovisa Ulrika sålde 1777 Drottningholm till staten. Slottet restaurerades grundligt 1907-1911. Sedan 1981 är det kungafamiljens officiella bostad. Familjen bor i södra slottslängan.

Lustslottet Kina är landets bästa exempel på 1700-talets svärmeri för den kinesiska kulturen.

Kanton, en grupp byggnader intill Kina slott, uppfördes som en ett litet industrisamhälle under 1750- och 1760-talen. Huvudprodukter var siden, spetsar och finare smide. Kvar från denna tid finns ett tiotal byggnader på var sida om vägen till Kina slott.

Det största projektet under Gustav III:s tid var den engelska parken som började anläggas 1778 norr om barockträdgården. Av de många monument av skilda slag som var tänkta för parken förverkligades endast det götiska tornet. I övrigt smyckades anläggningen i stället med kopior av antika marmorstatyer som kungen köpt under sin italienska resa. Världsarv Drottningholm fördes 1991 in på in på listan över omistliga världsarv. Så här lyder motiveringen:

"Drottningholms slottsområde - med slott, teater, Kina slott och slottsparken - är det bäst bevarande exemplet på ett kungligt slott uppfört på 1700-talet i Sverige och som samtidigt är representativt för all europeisk kunglig arkitektur från denna tid, uppförd med Versailles som förebild och inspirationskälla."

Länkar

Unesco om världsarven
Världsarv i Sverige, Drottningholm
De kungliga slotten, Drottningholm

Närmaste SL hållplats Drottningholm

Litteraturtips och information

Jan Mårtenson: Drottningholm. Stockholm 1985.

Ove Hidemark m fl: Drottningholms slottsteater. Stockholm 1993.

Slott och herresäten i Sverige. Kungliga slott I. Red. Boo von Malmborg. 1971 .