Besöksmål
Ekebyhov
Ekebyhov är en 1660-talsherrgård som numera är konferensanläggning och kulturcentrum. Till herrgården hör också en stor park och en äppelodling.
Ekebyhov ligger på östligaste Ekerö, kringränt av Tappströms och Träkvistas moderna tätortsbebyggelse.
Det var fältmarskalken Carl Gustaf Wrangel som 1673 lät börja bygga det nuvarande träslottet. Det är timrat i två våningar, locklistpanelat och täckt med ett tidstypiskt säteritak. I stora salongen finns en skulpterad sandstensspis som Wrangel enligt traditionen tagit som krigsbyte i Prag under trettioåriga kriget.
Senare ägare har alla satt sina olika avtryck i interiören som därför vittnar om herrgårdens alla epoker. På en höjd ligger en egenartad ekonomibyggnad med klocktorn från omkring 1850. Utefter vägen i söder ligger kusk- och inspektorsbostäder, arbetarbostäder och ekonomibyggnader.
Återinvigt som kulturhusKommunen köpte egendomen 1980. Efter en grundlig restaurering, ledd av arkitekt Ove Hidemark, återinvigdes den 1983 som Ekerö kommuns kurs- och konferensanläggning. Huvudbyggnaden används för olika kultur- och föreningsaktiviteter, främst under helgerna, och vid kommunens representation.
En kilometerlång rak allé leder från hamnen vid Gällsta fram till herrgården.
Huvudbyggnadens entréfasad vetter mot söder och på motsatt sida utbreder sig den gamla, numera förfallna, barockträdgården. Bortom den ligger en bokskog som planterades omkring 1800. Den anses vara Europas nordligaste självföryngrande.
Äppelsorter bevarasVid Ekebyhov startade under tidigt 1900-tal en plantskola för äppel- och päronsorter. 1997 genomfördes nyplanteringar av olika äldre sorter i äppelträdgården, som nu är godkänd som ett så kallat klonarkiv för att bevara äldre sorter. Andra liknande klonarkiv finns bland annat vid Bergianska trädgården i Stockholm och Julita gård i Södermanland.
Länkar
Närmaste SL hållplats Ekebyhov
Litteraturtips och information
Ingela Mæchel: Ekebyhov, tidsspegel under 400 år. 2003. Ekebyhov. I: Bengt G. Söderberg: Svenska slott och herresäten. Uppland I. 1967.