Nyhtestablå

Besöksmål

Furusund

"Jag minns en stund i Furusund" skaldade Evert Taube och blev en i raden av diktare och konstnärer som inspirerats av den natursköna badorten i Roslagsskärgården.

Furusund hade en lång historia redan innan orten vid mitten av 1800-talet blev semesterparadis för förmögna stockholmare. Ön, förr känd som Halsö, låg vid stora farleden och här fanns sedan gammalt värdshus och krog. Vid ryssarnas härjningar 1719 brändes platsen men återuppbyggdes raskt. Bland nybyggena var Furusunds kvarn, numera byggnadsminne. Gustav III lät uppföra ett av landets största kronobrännerier på ön.

Sedan Finland gått förlorat i kriget mot Ryssland blev Furusund tullstation och fick optisk telegraf. Telegrafstationen från 1837 är den enda bevarade i Sverige och museum. Sändaren består av en ställning med luckor som kunde vridas fram och bort i otaliga kombinationer enligt en kodbok. Mottagaren kunde sitta på upp till 14 kilometers avstånd och med hjälp av tubkikare tyda signalerna och sedan skicka dem vidare.

Romantiska villor

Den stenrike juveleraren Christian Hammer köpte Furusund 1883 och skapade en stor, modern badort. Han lät bygga sommarvillor som fick romantiska namn och ett varmbadhus. Vid sjön lät han uppföra en festhall där orkestrar spelade varje dag. Kungligheter och societet flockades där.

Furusund förknippas speciellt med August Strindberg som hyrde en villa här under sitt äktenskap med Harriet Bosse. Strindberg hämtade många motiv från Furusund. I "Fagervik och Skamsund", stod Fagervik för Furusund och Skamsund för grannorten Köpmanholm på Yxlan. Även i "Ett drömspel" finns motiv från Furusund. Många år senare införlivade Evert Taube namnet Furusund i mångas medvetande med sin vals "Jag minns en stund i Furusund". Astrid Lindgren är en annan av de kulturpersonligheter som på somrarna gärna bodde i Furusund.

Sommargästerna åkte länge ångbåt till Furusund men när bron till fastlandet öppnades 1953 och med den bilarna kom började en snabb expansion. Furusund är också genomfartsort för alla som ska med bilfärjorna till Yxlan och Blidö.

Kunglig kompassros

Dagens Furusundsled har en mycket lång historia. Furusund och Köpmanholm har liknats vid grindstolpar till skärgårdshavet. Den första kände besökare som ankrade vid Furusund var den danske unionskungen Kristian I. I juli 1463 var han på väg mot Ryssland med en flotta. Till minne av uppehållet finns en kompassros inristad i en häll ovanför hamnen. När koleran 1831 hotade Sverige upprättades en karantän vid Furusund, och man byggde också ett sjukhus på Hästholmen. Platsen kom efter detta att kallas för Karantänsholmen.

Länkar

Furusunds samfällighet

Närmaste SL hållplats Furusunds hotellplan Furusunds färjeläge

Litteraturtips och information

Furusundsleden. Skärgårdsstiftelselsens årsbok 1997.

Roslagsskärgård. Skärgårdsstiftelselsens årsbok 1992.

Gunnar Brusewitz m. fl.: Roslagsbygd. 1987.

Tage Nilsson och Ulrika Palme: Blommande öar. Från Furusund och Lännaskärgården. 1980. Furusund - et


AN-00399 Kompassros.

Furusundsströmmen. Furusundsströmmen.

LX2005-1600 Väderkvarnen.

LX2005-1934 Labyrint, Köpmanholm.

Optiska telegrafen. Optiska telegrafen.