Besöksmål
Nationalstadsparken
Norra och Södra Djurgården är världens första nationalstadspark. Här finns kungliga slott och parker, museer och universitet, men även ett rikt växt- och djurliv alldeles inpå huvudstaden.
Norra och Södra Djurgården är världens första nationalstadspark. Här finns kungliga slott och parker, museer och universitet, men även ett rikt växt- och djurliv alldeles inpå huvudstaden. Grunden till nationalstadsparken är Djurgårdsmarken, idag kallad Norra och Södra Djurgården, som sedan slutet av medeltiden varit kunglig mark. Det är också kungarna som på olika sätt bidragit till att området fått den speciella karaktär den har idag, dominerad av slott och parker. Sedan 1700-talet har Djurgårdens vackra och pastorala landskap varit stockholmarnas populäraste område för utflykter, promenader och nöjesliv.
Nationalstadsparken bildades 1994 för att skydda området Ulriksdal-Haga-Djurgården-Brunnsviken i kommunerna Stockholm, Solna och Lidingö. Enligt lagen får ”ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas.”
Djurgården
Namnet Djurgården kommer av att området under lång tid, med början under 1500-talet, var kungarnas inhägnade jaktområde vid Stockholm. På 1570-talet anlade kung Johan III den första djurgården med renar, hjortar och älgar. Drygt hundra år senare lät Karl XI inhägna hela Norra och Södra Djurgården till jaktpark. Vid mitten av 1700-talet gjorde kung Adolf Fredrik, som inte var jaktintresserad, istället Djurgården tillgängligt för utflykter och förlustelser. Området kom nu till stor del att omvandlas till pittoreska parkmiljöer, knutna till de kungliga slotten Ulriksdal, Haga och Rosendal.
Kungliga slott och parker på Norra Djurgården
Det kungliga slottet Ulriksdal ligger vid Edsviken vid Norra Djurgården. Ursprunget till Ulriksdal är säteriet Jakobsdal som riksmarsken Jacob De la Gardie bildade 1638. 1669 köpte änkedrottning Hedvig Eleonora Jakobsdal. Sitt nuvarande namn fick slottet då hon skänkte det i dopgåva till sin nyfödde sonson prins Ulrik, Karl XII:s bror. Men Ulrik dog som ettåring och slottet återgick till givaren. Hon lät då bygga till flyglarna efter ritningar av Nicodemus Tessin d ä. Omkring år 1705 byggdes också det av Nicodemus Tessin d y ritade orangeriet i slottsparken, numera skulpturmuseum. Drottning Ulrika Eleonora vistades mycket på Ulriksdal och lät bygga om slottet till dess nuvarande yttre i barockstil.
Den byggnad vid Ulriksdals slott som kallas Confidencen var från början ett ridhus, men inreddes till teater 1753. Gustav III och trubaduren Carl Michael Bellman roade sig själva och andra här. Teatern har på senare år återuppstått och sommartid ordnas teater- och balettföreställningar.
Haga anses vara en av världens främsta engelska parker och är en av de bäst bevarade historiska parkerna i landet. Parken kom till på initiativ av kung Gustav III som var starkt påverkad av tidens romantiska, natursvärmiska idéer. Tidens stora trädgårdsarkitekt Fredrik Magnus Piper fick i uppdrag att planera en så kallad engelsk park. Resultaten blev mjukt formade gräsytor som växelverkade med mörka skogspartier och halvöppna hagar. Slingrande gångar tog besökaren förbi buskage, bersåer, nybyggda ruiner och paviljonger. Över 25 000 träd planterades. Den stora grässlätten, pelousen, anlades som en amfiteater. Utöver Haga tillkom vid samma tid ytterligare tre engelska parker på kungligt initiativ vid Brunnsviken, i norr vid Tivoli, i öster vid Frescati och i söder vid Bellevue.
Gustav III hade storslagna planer för Haga. Ett väldigt slott i klassisk stil med bland annat teater, bibliotek och konstgallerier planerades att byggas. Grunden lades 1786 och året efter började bygget av Koppartälten. Gustav III:s paviljong blev färdig kort före kungens död, som dock medförde att slottsbygget avbröts. I dag finns bara den väldiga gråstensgrunden kvar av det tilltänkta slottet. Haga slott, tidigare "Drottningens paviljong", uppfördes 1802--04 i italiensk villastil efter C G Gjörwells ritningar. Flera kungligheter bodde på slottet fram till första världskrigets slut. På 1930-talet flyttade kronprins Gustav Adolf och hans gemål Sibylla in och där föddes sedan de fyra ”Hagaprinsessorna” och den blivande kung Carl XVI Gustaf.
På Norra Djurgården finns också Stallmästaregården som är Stockholmstraktens äldsta kvarvarande utvärdshus med obruten funktion sedan 1600-talets mitt. Gården har kvar den karaktär den fick på 1740-talet. En svit om sex stora väggmålningar av konstnären Hilding Linnqvist som skildrar motiv ur Bellmans diktning tillkom 1946 i Stora salen.
Strax norr om Stallmästargården ligger Haga tingshus som uppfördes 1905-07 i tysk jugendbarock. Byggnaden är välbevarad och ligger i en vacker park som är inhägnad av ett trästaket med stora grindstolpar av sten.
Norra Djurgården är också präglad av de högre utbildningarna. Bergianska Trädgården etablerades vid Frescati på 1880-talet som senare på 1910-talet följdes av Veterinärhögskolan, Vetenskapsakademien och Skogshögskolan. I anslutning till dessa läroanstalter byggdes också Naturhistoriska Riksmuseet vid samma tid. Stockholms universitet flyttades ut från Stockholm till Frescati omkring 1970 till den modernistiska huvudbyggnaden med ljusblå glasskivor, idag kallat Södra huset, som byggdes 1968-71.
Museer och nöjesparker på Södra Djurgården
Den första parken på Södra Djurgården anlades av grosshandlaren Carl Magnus Fris öster om Waldemarsudde i slutet av 1700-talet. Under 1800-talets första hälft lät Karl XIV Johan uppföra lustslottet Rosendal på Södra Djurgården. Samtidigt lät kungen omskapa halvön till ett pastoralt och parkliknande landskap genom gallring och omfattande nyplanering av både inhemska trädslag som ek, bok, alm, lönn och främmande arter som lärk, hästkastanj och parklind. Södra Djurgården började nu bli ett populärt utflyktsmål för det välbeställda borgerskapet i Stockholm, medan vanligt folk istället sökte sig till Norra Djurgården.
Rosendals slott uppfördes 1823-26 som kungligt sommarresidens åt Karl XIV Johan efter ritningar av Fredrik Blom, en av tidens främsta arkitekter. Stilen är empire som i svensk tappning kallas Karl Johanstil som är relativt stram och enkel i sin form. Rosendals slott tillverkades som ett monteringsfärdigt hus, en metod som hade utvecklats av arkitekten. Metoden blev också internationellt uppmärksammad och Fredrik Blom sålde flera hus på export till andra länder. Rosendals slott framstår idag som ett av landets bäst bevarade exempel på Karl Johanstil, både i arkitekturen och inredningen. Stiftelsen Rosendals Trädgård driver trädgårdsverksamhet och café vid slottet sedan 1983. Rosendals slott är tillgängligt genom guidade visningar under sommarmånaderna.
Under 1800-talet utvecklades Djurgårdsslätten på Södra Djurgården till Stockholmarnas populäraste fritidsområde. 1850 öppnades det första tivolit på platsen för Skansens nuvarande huvudentré. Detta ersattes senare av Gröna Lund som invigdes 1883. Evenemangsscenen Cirkus, invid Skansen, vilken som namnet antyder från början var avsett för cirkusföreställningar öppnades 1892.
Till stor del kom Södra Djurgården under 1800-talet att präglas av att förmögna stadsbor kom att bygga sommarnöjen med lusthus och trädgårdar utefter halvöns stränder. Senare omvandlades husen till permanentbostäder samtidigt som nya stora villabyggnader kom till, till exempel de palatsliknande prins Eugens Waldemarsudde och Thielska Galleriet.
Det första museet på Södra Djurgården var Nordiska Museet, avsett för svensk folkkultur, som började byggas 1889 efter ritningar Isak Gustaf Claeson, en av tidens största svenska arkitekter. Byggnaden som uppfördes i en stil som närmast kan beskrivas som nordeuropeisk 1600-talsrenässans stod klar först 1907 och framstår idag som en av Stockholms mest monumentala byggnader. Under museets byggnadstid tillkom Skansen, världens äldsta friluftsmuseum, grundat 1891 och 1893 Biologiska museet. Det världsberömda Vasamuseet med det unika regalskeppet Vasa som sjönk 1628 invigdes intill Nordiska museet 1990. Museiparker har också vuxit fram dels på Norra Djurgården med Tekniska Museet, Etnografiska museet och senast Riksidrottsmuseet och Polismuseet som båda invigdes 2007, dels på Skeppsholmen med Östasiatiska museet, Moderna museet och Arkitekturmuseet.
Naturen är också en viktig del i Nationalstadsparken. Här finns ett tvärsnitt av Mellansveriges naturtyper såsom löv- och barrskogar, våtmarker, sjöar och vattendrag, stränder och öar. De många ekarna och andra ädla lövträd minner om Djurgårdens tid som kunglig jaktpark.
Besöksinformation
Cykelkarta och besöksguide i PDF finns på Nationalstadsparkens webbplats.
Länkar
Nationalstadsparken Stockholm-Solna
Haga-Brunnsvikens vänner
De kungliga slotten
Närmaste SL hållplats Haga södra / Haga norra
Litteraturtips och information
Uno Björkhem: Ulriksdal under 350 år. Stockholm 1997.
Kjerstin Dellert och Inger Marie Opperud: Confidencen. En gammal teater som fått nytt liv Stockholms Stadsmuseum, 1999.
Trädgårdar och parker inom Nationalstadsparkens Lennart Utgren och Tommy Hammarström: Ekoparken - kunglig mark. Djurgården, Haga, Ulriksdal. Örebro 2004.
Henrik Waldenström: Guide till Ekoparken. Stockholm 2001.
