Besöksmål

Husby i Bro

Strax intill Bro kyrka ligger en kungshög, kallad Assurs hög. Denne Assur presenteras på en runsten inte långt därifrån.

Husby eller Bro, som nog platsen hette från början, var ett maktcentrum under yngre järnålder och tidig medeltid. Enligt ortnamnsforskarna kallades kungens förvaltningsgårdar i början av medeltiden för Husabyar. Längre fram under medeltiden övertogs rollen för skatteindrivningen av fogdeborgarna och Husabyarna blev vanliga bondbyar. Husby vid Bro var under senmedeltiden med sina 17 gårdar en av Mälardalens största byar. Idag är byn helt försvunnen sedan slutat av 1800-talet, men i hagmarkerna väster om Bro kyrka syns fortfarande husgrunder efter gårdsbyggnaderna.

Även före de medeltida kungarnas tid var Bro en plats för mäktiga släkter. Det framgår tydligt av två monumentala gravhögar, 32 och 25 m i diameter, vid Bro kyrka. Den största högen är tyvärr kraftigt söndergrävd, men den mindre som kallas Assurs hög är välbevarad och ligger dominant på krönet av järnåldersgravfältet öster om kyrkan. Ingen av gravhögarna är undersökt, men denna typ av monumentala gravhögar som dateras till yngre järnålder (ca 550-1000 e kr) brukar innehålla brandlager efter mäktiga gravbål med rester av guldföremål, vapen, brädspel, glaskärl och mängder av ben efter offrade husdjur och jaktfåglar.

Namnet på en av platsens härskare i början av 1000-talet framgår på den så kallade Assursstenen som står rest invid landsvägen ca 200 m norr om kyrkan. Här kan man läsa att: ”Ginnlög, Holmgers son, syster till Sygröd och till Göt, hon lät göra denna sten efter Assur, sin man, son till Håkon jarl. Han var landvärnare mot vikingar med Geter. Gud hjälpe hans ande och själ”. Av texten förstår man att Assur och hans familj tillhörde en av Mälardalens mäktigaste släkter. Assur själv var son till en jarl, en titel som kungens närmaste man bar under tidig medeltid, Hans hustru Ginnlög tillhörde en annan mäktig släkt med kopplingar till monumentala platser i östra Södermanland såsom Kungshållet på Kjulaåsen och Ramsundet med den berömda Sigurdsristningen. Den så kallade Assurs hög är sannolikt inte en grav för ovannämnda Assur eftersom han var kristen och högar uppfattades om hedniska gravar på hans tid.

Förmodligen lät Assurs familj uppföra den första kyrkan vid Bro, som gårdskyrka vid deras släktgård, redan under 1000-talet. Dagens kyrka är senare och tillhör den första generationen medeltida stenkyrkor i Mälardalen. Den byggdes i slutet av 1100-talet i enkel romansk stil utan torn och byggdes ut och fick tegelvalv under senare delen av medeltiden. På kyrkogården finns ett fristående gravkapell från 1886 som byggdes åt greve Erik JF Sparre, ägare till Bro gård, en herrgård söder om kyrkan. På Bro gårds jordbruksmarker breder det idag ut sig en av landets största golfbanor. Herrgårdsbyggnaden som uppfördes i nybarock 1888 efter ritningar av Herman Holmgren som också ritade gravkapellet är nu klubbhus.

Besöksinformation

Tillgänglighet
Svårt att ta sig till runstenen och till gravfältet med rullstol och barnvagn.

Faciliteter
Vid kyrkan finns en toalett som är öppen vardagar samt vid gudstjänster.

Hitta hit
SL hållplats Bro kyrka. Därifrån är det cirka 150 m till gravfältet och cirka 250 till runstenen.
Med bil: E18 tag av vid Bro. Ta höger mot Bro på Håtunavägen. Följ hänvisning mot Lindormsnäs och sedan mot Bro kyrka. Efter högersväng mot Bro kyrka kommer runstenen efter cirka 250 m på höger sida. Vid runstenen kan man parkera på andra sidan gatan i en grusad ficka.

Länkar

Upplands-Bro kulturhistoriska forskningsinstitut

Litteraturtips och information

Gabriele Prenzlau-Enander: Upplands-Bro. Kulturhistoriska miljöer. 1991. Peter Bratt: Storhögar och bebyggelsearkeologi, några exempel från östra Mälardalen. Seminarierapport Yngre järnålder och historisk tid i Stockholms län, Stockholms läns museum 1999.