Besöksmål

Saltsjöbaden

Saltsjöbaden grundades på 1890-talet som en semester- och villaförort för välbeställda Stockholmsfamiljer. I dag är det en tätort med omkring 10 000 invånare.

Mot 1800-talets slut började Stockholms borgarklass drömma om att flytta ut från stadens smuts och larm. Villaförorter blev ett nytt boendeideal och som först i raden började Djursholms villastad att anläggas tätt följd av Saltsjöbaden 1891.

Initiativtagare var K. A. Wallenberg, chef för Stockholms Enskilda Bank, som 1889 köpte ett stort markområde på Neglingeön mellan Baggensfjärden, Lännerstasundet och Erstavik.

De som tidigt sökte sig till Saltsjöbaden tillhörde samhällets toppskikt. I Claës Lundins broschyr ”Saltsjöbaden”, tryckt 1896, finns en förteckning över villaägarna, som är bankdirektörer, grosshandlare, direktörer och läkare. De flesta arbetade i Stockholm och pendlade således varje dag.

Badort och villastad

Saltsjöbaden kom snabbt att utvecklas till en kombinerad badort och villastad. Vid 1890-talets mitt hade flera sommarvillor byggts om för att kunna bebos året runt.

Redan på 1890-talet fick Saltsjöbaden elektrisk gatubelysning och än i dag finns belysningsstationen kvar nere vid Dalaröbryggan. En annan nymodighet var att samhället försågs med rinnande vatten från ett vattenverk invid Lundsjön.

Arkitektritade villor blev vanligt i Saltsjöbaden. Bland arkitekter verksamma i samhället märks tidens berömdheter som Ferdinand Boberg, Carl Westman, Gustaf Lindgren och Erik Josephson. Kooperativa Förbundet köpte 1924 två av de pampigaste sommarvillorna, uppförda 1892 av bankir- och grosshandlarbröderna Ernest och Arthur Thiel. Där drivs sedan dess kurs- och konferensgården "Vår Gård".

Järnväg från 1893

Saltsjöbaden domineras i dag av det pampiga Grand Hôtel, öppnat 1893. Järnvägen från Stadsgården till Saltsjöbaden, nuvarande Saltsjöbanan, invigdes samma år.

Friluftsbadet på Restaurangholmen består av två kallbadhus, ett för damer från 1916 och ett för herrar från 1925, är byggnadsminne. Restaureringsarbeten inleddes 2003.

Länkar

Nacka kommun, Svindersvik

Närmaste SL hållplats Saltsjöbaden (Saltsjöbanan)

Litteraturtips och information

Gunnar Lindberg: Saltsjöbadens historia. Jubileumsskrift. Uppsala 1958.

Amelie Tham: På andra sidan järnvägen. Arbetarliv i Wallenbergs Saltsjöbaden. Saltsjöbaden 2001.

Fredrika Mellander Rönn och Lovisa Kihlborg: Gamla Saltsjöbaden. Byggnadsmiljöer. Nacka 1997.

Gösta Blohm: Gamla Saltsjöbaden. Minnen. 1982.