Besöksmål

Sigtuna

Sigtuna är Sveriges äldsta i dag existerande stad. Stadsplan och runristningar är vikingatida, kyrkorna medeltida, bebyggelsen från 1700-1800-talen och trädgårdarna från sekelskiftet 1900.

Avlagringarna från Sigtunas äldsta tid, den så kallade svarta jorden, är upp till tre meter tjocka. De är som ett underjordiskt arkiv, som kan tolkas av arkeologer. Omfattande utgrävningar de senaste åren har visat att staden anlagts på 970-talet, under kung Erik segersälls tid.

Sigtuna var den första staden i det svenska rike som började ta form under den sena vikingatiden. Kung Olof skötkonung inledde omkring 995 myntning i Sigtuna med engelska mynt som förebilder. Under hela 1000-talet var Sigtuna rikets enda stad.

Trots att Sigtuna anlades för över tusen år sedan har staden fortfarande kvar mycket av sin ursprungliga karaktär. Stora gatans sträckning och kvarterens indelning är till stor del desamma sedan vikingatiden.

Sigtuna var redan från början ett kristet samhälle. Mitt i staden, på Sigtuna museums tomt, kan man se grunden till biskopskyrkan från 1000-talets slut. Den var stadens första stenkyrka men revs på 1200-talet.

Under den tidiga medeltiden hade staden inte mindre än sju kyrkor med tillhörande kyrkogårdar. Alla utom biskopskyrkan låg utmed en gata bakom det äldsta bebyggelseområdet. Bakom raden med kyrkogårdar finns ett antal runinskrifter.

S:t Pers kyrka, som ligger på en höjd i den tidiga stadens västra del, stod färdig omkring 1100. Den kan troligen knytas direkt till kungamakten. S:t Olofskyrkan som ligger i den dåtida stadens östra utkant, är ungefär samtida. Alldeles intill den finns det en källa som troligen har samband med kulten kring kyrkans skyddshelgon Olof den helige. Vid undersökningar sommaren 2005 inne i S:t Olof påträffades djupt under golvet grunden till en äldre kyrka.

Av S:t Lars kyrka från 1200-talets mitt återstår bara ruinen av ett torn.

Dominikanklostret i Sigtuna var ett av de första i sitt slag i Sverige. Klosterkyrkan S:ta Maria som invigdes 1247 var den första tegelbyggnaden i Mälardalen. Vid reformationen på 1500-talet blev den protestantisk församlingskyrka. Övriga kyrkor i staden fick förfalla.

Efter den tidiga medeltidens glansperiod övertog Stockholm redan i slutet av 1200-talet Sigtunas roll. Sigtunas tillväxt stannade av och en lång nedgångsperiod följde.

Under 1900-talets första del gav Sigtunastiftelsen, Humanistiska läroverket och Kyrkans lekmannaskola staden nytt liv.

Från och med 1960-talet har ny bebyggelse växt fram kring den medeltida stadskärnan. I mycket hänger den moderna utvecklingen i staden samman med utbyggnaden av Arlanda flygplats, som ligger i Sigtuna kommuns östra ände. I museets permanenta utställning visas ett urval av de fynd som gjorts vid de många olika arkeologiska undersökningarna i staden.

Länkar

Museerna i Sigtuna
Sigtuna kommun
Sigtuna turism

Närmaste SL hållplats Sigtuna busstation

Litteraturtips och information

Sten Tesch & Jacques Vincent: Vyer från medeltidens Sigtuna. Andra upplagan 2005.

Sten Tesch & Rune Edberg (red.): Biskopen i museets trädgård. En arkeologisk gåta. 2001.

Sten Tesch: Sigtuna, rikets första stad. I: Forntid i ny dager. Red. P. Bratt. 1998.

Folkminnen från Sigtuna. Sigtunabor berättar från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. 2005.

Agnete Hjorth och Anne-Marie Edéus: Hus och människor i gamla Sigtuna. 1995