Besöksmål

Svartsjö slott

Svartsjö slott är ett av den svenska arkitekturhistoriens centrala byggnadsverk. Rokokomiljön är efter många års renovering nu återställd till sin forna glans.

Det tidigare starkt nedgångna Svartsjö slott på Färingsö (också kallad Svartsjölandet) i Mälaren har väckts till liv genom ett omfattande restaureringsarbete både in- och utvändigt. Slottet har återfått den ljust gula kulör det hade när det var nybyggt på 1730-talet och invändigt har rummen fått nya handgjorda tapeter.

Bygden vid Svartsjö har varit bebodd sedan vikingatiden. På detta tyder ett litet järnåldersgravfält strax norr om kungsgården och en runsten öster om slottet.

Under medeltiden uppfördes en borg vid Svartsjö. Den omtalas 1310, då hertigarna Erik och Valdemar vistades här. När kung Magnus Eriksson övertog egendomen 1345 blev Svartsjö kungsgård.

Gustav Vasa lät bygga om det gamla stenhuset till ett befäst hus med rundtorn, där han 1540 inrättade ett myntverk. Erik XIV och Johan III utvidgade sedan anläggningen till en magnifik renässansborg med en rund inre borggård.

Detta palats, som finns avbildat i Erik Dahlbergs bok Suecia Antiqua, brann ned 1687. Än i dag är grunden synlig strax söder om det nuvarande slottet.

Kung Fredrik I gav på 1730-talet Carl Hårleman i uppdrag att rita ett jaktslott. Hårleman introducerade en rokokoarkitektur efter franska förebilder. Anläggningen stod klar 1739 och kom att bli stilbildande för 1700-talets svenska herrgårdar.

Några typiska drag är det brutna taket, en mitt på trädgårdsfasaden utskjutande salong och en kombinerad bostads- och representationsvåning på bottenplanet.

På 1800-talet fick Svartsjö förfalla tills det 1891 blev tvångsarbetsanstalt och inreddes med över 300 celler med plåtväggar och gallerdörrar. Fängelseinredningen togs bort på 1970-talet.

I det stora restaureringsarbete, som avslutades 2002, har en av fängelsecellerna rekonstruerats för att påminna också om denna epok i slottets historia.

I den gamla ruddammen, som antagligen är samtida med Vasaborgen, lever nu den fridlysta stora vattensalamandern. De äldsta ekarna i slottsparken är från medeltiden.

Torpen vid Svartsjö är väl bibehållna. På Fiskarudden — som namnet antyder ett tidigare fiskartorp — är samtliga uthus knuttimrade, opanelade och täckta med vasstak.

Länkar

Statens fastighetsverk, Svartsjö slott
Svartsjö slott

Närmaste SL hållplats Svartsjö slott

Litteraturtips och information

Nils-Erik Landell: Svartsjö. Sagoslottet som speglar Sverige. 1995.