Besöksmål

Biskopstuna

Vid Tunafjärden i Österskär ligger ruinen av en medeltida biskopsborg. Omkring år 1500 rasade där flera gånger hårda strider.

Tuna, senare kallat Biskopstuna, var under medeltiden en av ärkebiskoparnas stödjepunkter i södra Uppland.

Tuna låg vid mynningen till en viktig vattenled till de inre delarna av Uppland, en led som ännu på 1900-talet via Åkers kanal trafikerades med ångbåt så långt som till Brottby. Detta färdstråk brukar numera kallas för Långhundraleden.

Första gången Tuna nämns i skriftliga källor är i slutet av 1200-talet. I ett brev skriver ärkebiskopen Nils Allesson om "...vår gård Tuna i Åker..." Från Tuna drevs skatten till kyrkan in från hela södra Roslagen.

Ruinen av stenhuset har undersökts flera gånger av arkeologer. De rester som finns kvar har också reparerats och efter en undersökning på 1960-talet försågs de med ett skyddstak.

Undersökningarna har visat att borgen byggts i etapper. Först byggdes kastalen, som var ett flera våningar högt murat torn. Detta kan ha skett redan på 1200-talet.

Ärkebiskop Olof Björnsson byggde under första hälften av 1300-talet till borgen med flera rum. Han lät samtidigt bebygga Arnö (Biskops-Arnö) i Mälaren.

Runt borgen fanns också en mängd andra byggnader i trä som ladugårdar, magasin för spannmål och andra varor som bönderna levererade i skatt. Förläggningslokaler för soldater och andra av borgens folk måste också ha funnits.

Under slutet av 1400- och början av 1500-talet stod borgen i centrum för de politiska striderna mellan Sverige och Danmark eftersom ärkebiskoparna var lojala med den danske unionskungen.

Bland annat så plundrade riksföreståndare Sten Sture d ä borgen 1497. Sten Sture d y intog borgen 1517 och slog tillbaka ett landstigningsförsök i närheten av Tuna. Också 1522 förekom strider vid Tuna.

Genom Gustaf Vasa kom borgen under kungamaktens kontroll. Sonen Johan III donerade 1568 Tuna till Claes Fleming och egendomen blev därmed adelsgods och på 1600-talet byggdes en ny huvudbyggnad på Tuna. Den gamla biskopsborgen fick förfalla. Slutligen växte på 1900-talet villasamhället Österskär upp på Tunas marker.

Länkar

Arbetsgruppen Långhundraleden
Österåkers hembygds- och fornminnesförening

Närmaste SL hållplats Tunagård (Roslagsbanan)

Litteraturtips och information

Långhundraleden. En seglats i tid och rum. 1993.

Tuna. I: Bengt G. Söderberg: Slott och herresäten i Sverige. Uppland 2. 1967.