Nyhtestablå

Besöksmål

Vira bruk

Vira var en av den svenska stormaktstidens ledande vapensmedjor. Det var med värjor från Vira som Karl XII:s soldater fäktade i Narva och Poltava.

Initiativtagare till klingsmidet i Vira var riksrådet, amiralen och krigshjälten Klas Fleming. Platsen låg på mark som tillhörde en av de många byar han ägde.

Från 1635 och 140 år framåt hade Vira bruk förmånliga kungliga privilegier och från 1646 ensamrätten att leverera värjor, sablar och bajonetter till kronan.

Under det stora nordiska kriget i början av 1700-talet levererades årligen 12 000 klingor.

Liar och yxor

Under fredsperioder tillverkade smederna eggverktyg som liar, yxor och knivar. Det resulterade i att Vira under början av 1800-talet blev ett ledande liebruk.

Tack vare nivåskillnaden mellan sjöarna Viren och Losjön, omkring 13 meter, fanns det gott om vattenkraft för att driva de stora hamrarna och tunga slipstenarna. Med hjälp av ett system av dammar och dammluckor hushållade man med vattnet så att driften kunde hållas igång året om. Viras läge var också fördelaktigt eftersom det var nära till Stockholm dit de färdiga vapnen skulle levereras.

En sista smed

Från och med 1926 uppehölls smidestraditionen vid bruket av en enda smed, den siste i raden, John Dahlgren. Han arbetade i Lilla smedjan fram till sin död 1948. Han var då 82 år. Med Dahlgren slöts cirkeln och hamrarna i Vira slutade efter drygt 300 år att slå.

Med hjälp av statliga beredskapsmedel restaurerades bruksmiljön genomgripande på 1960-talet. Samtidigt inrättades ett museum i åldermansstugan. Sommaren 1970 var arbetet avslutat. De gamla smedjorna kunde öppnas för allmänheten och en konstsmed började arbeta i en nyinredd smedja. Kaffestuga och bruksmuseum slog upp sina portar.

Smedjor återstår

Av de gamla smedjorna återstår stora smedjan från omkring sekelskiftet 1800 och Dahlgrenssmedjan från 1840. Flera av smedernas bostadshus står kvar men av de många bodar och magasin som funnits återstår i dag endast ett fåtal.

Den äldsta byggnaden i Vira är troligen tingshuset som från början av 1700-talet. Den så kallade åldermansstugan och inspektorsbostället samt flera andra byggnader är också från 1700-talet.

Vira bruk förvaltas numera av en stiftelse vars målsättning är att bruksmiljön ska kunna leva vidare på bästa sätt. Varje sommar ser tusentals personer Viraspelen, ett musikskådespel om Virasmedernas tillvaro i mitten av 1700-talet.

Länkar

Wiraspelen
Wägerths konstsmide

Närmaste SL hållplats Vira bruk

Litteraturtips och information

Lars Edberg: Wira bruk, en vägvisare för besökare. 1989.

Jansson, E. Alfred: Vira bruk, vår äldsta och förnämligaste vapensmedja. 1943.

Alf Nordström: Vira klingsmedja och liebruk. 1985.

Anne-Marie Rådström: Dramatik kring Wira bruk. STF:s årsskrift


ld97-0335 Äldsta Virahuset.

LD97-0581 Virasmedjor.

LD98-0035 Åldermansstugan.

ld98-0038 Stora smedjan.

LX2006-0814 Åldermansstugan.

LX2006-0817 Stora smedjan.

LX2006-0818 Stora smedjan.

LX2006-0823 Nedre dammen.

LX2006-0825 Tingshuset.