Besöksmål
Dieselverkstaden
Dieselverkstaden heter den satsning i Sickla, Nacka där bland annat Stockholms läns museum ingår. Den gamla industrihallen, byggd som en romersk basilika, går mot en ny framtid som kulturellt allaktivitetshus.
I december 1911 nådde människan för första gången sydpolen. För bedriften svarade en norsk expedition ledd av Roald Amundsen.
Färden över Antarktis ismassor skedde med hjälp av hundspann, en teknik som Amundsen lärt sig på Grönland. Men till och från Antarktis reste expeditionen med fartyget Fram, som var utrustat med en motor byggd på AB Diesels Motorer i Sickla. Fartyget och motorn sattes på hårda prov i den svårforcerade drivisen men Amundsen var storbelåten. "Dieselmotor excellent" telegraferade den norske äventyraren och världskändisen till Sickla när han var på hemväg.
Dieselmotorer till sjöss var vid denna tid en stor nyhet och att de skulle komma att konkurrera ut ångmaskinerna var det ingen som anade. Amundsens framgång gav AB Diesel dunderreklam, och orderböckerna fylldes.
Sammansättningshallen, byggd 1908-1909 i armerad betong och tegel, fick förlängas och breddas i flera omgångar. Det är denna byggnad som under namnet Dieselverkstaden 2002 började ett nytt liv som centrum för Nackas kulturliv med teaterscener, bibliotek med mera och där också Stockholms läns museum flyttade in 2005. Mer om detta nedan.
Samtidigt som AB Diesels Motorer etablerat sig som motorfabrik i Sickla startade en annan industri, AB Atlas, sin verksamhet. Den låg inne i Stockholm, nära bangården i Tomteboda. Atlas tillverkade lok, järnvägsvagnar, järnbroar och liknande. Företagsnamnet lever ännu kvar i form av stadsdelen Atlasområdet vid S:t Eriksplan.
Diesels Motorer och Atlas gjorde under första världskrigets högkonjunktur goda exportvinster. Båda företagen kontrollerades av finansfamiljen Wallenberg som 1917 fattade beslut om sammanslagning. Det nya namnet blev Atlas Diesel och på 1920-talet koncentrerades all tillverkning till Sickla.
Goda kommunikationer är nödvändiga för tillverkningsindustrier och Sickla var idealiskt eftersom det låg vid den på 1890-talet byggda Saltsjöbanan, också den ett Wallenbergprojekt. Med hjälp av ett stickspår fick Atlas Diesel kontakt med hela det europeiska järnvägsnätet. Motorerna kunde lastas på järnvägsvagnar inne i fabriken.
Fartygsdieslar tillverkades i Sickla fram till 1951 då verksamheten flyttades till Trollhättan och snart därefter såldes. För då hade en annan produkt för länge sedan blivit viktigare, nämligen tryckluftsmaskiner, främst bergborraggregat och kompressorer. En ny stor industribyggnad, Luftverkstaden, byggdes i vinkel mot Dieselverkstaden. Verkstadsplanen mellan byggnaderna omvandlades till park med björkar, gräsmattor och blomsterrabatter. Det är den parken som numera heter Marcusplatsen och är uppkallad efter Marcus Wallenberg, Atlas Diesels förste styrelseordförande. Nya stora verkstäder, laboratorier, lager och kontor byggdes.
Sedan dieseltillverkningen lagts ner ändrades företagsnamnet 1956 till Atlas Copco. "Copco" efter ett belgiskt dotterbolag. För att kunna prova och förevisa tryckluftsborrar för kunder i realistiska omständigheter sprängde företaget ut en gruva 20 meter ner i berget under Sickla.
Tryckluften fick allt fler speciella användningsområden som till respiratorer på sjukhus och för verktyg till arkeologiska utgrävningar. Atlas Copcos produkter var störst i världen i branschen, nästan allt gick på export och produkterna marknadsledande. Företaget växte explosionsartat. Det seglade fram på högkonjunkturernas hav, hette det i en hyllningsskrift.
På 1960-talet hade Atlas Copco omkring 2000 anställda i Sickla. Den påkostade Expohallen med sina glasfasader byggdes och ingen anade då att industriepoken i Sickla efter ytterligare ett par årtionden skulle gå mot sitt slut. För aktieägarna blev det efterhand allt lönsammare att ha verkstäder på andra håll i världen än i Sverige.
Den sista tillverkningen i Sickla upphörde 1992 men kvar blev företagets huvudkontor.
De gamla industribyggnaderna behöves inte längre och framtiden för dem var oviss. Riva helt eller försöka återanvända för andra ändamål, så stod frågan. Att läget var attraktivt för detaljhandeln stod snart klart. Storstockholm expanderade och människors köpkraft ökade. Sicklas industri- och arbetarkultur började ersättas med en stormarknads- och shoppingkultur. När Stockholm sökte 2004 års olympiska spel fanns en idé om att bygga OS-by i Hammarby och Sickla.
För Dieselverkstadens del kom vändpunkten när Nacka kommun beslutade att skapa ett nytt kulturcentrum med inriktning på barn och ungdom. Ombyggnaden började 2001 och målet var att behålla så mycket som gick av den gamla industriatmosfären i det gamla huset där det som mest är 17 meter i tak. Ett par av de kraftiga traverserna som en gång användes vid lyften av fartygsmotorerna fick bli kvar.
Dessa tunga lyft var ofta både kinkiga och farliga. Traversföraren Lambert Wahlberg som förde dagbok under mer än 30 år på jobbet berättar om olyckor där arbetskamrater skadats svårt, ofta av delar som fallit ner från hög höjd. Företaget satte upp affischer med uppmaningar att arbetarna kulle se sig för bättre. På fackföreningsmötena stred socialdemokrater och kommunister om hur man skulle få upp lönerna och förhindra uppsägningar.
Där en gång motorer byggdes för att människan skulle kunna korsa världshav och tränga fram över polarisar stojar nu dagisgrupper och skolklasser på väg från och till teater, bio, drama, dans, musik, måleri, teckning, skulptur och mycket annat.
Där samsas dataspelande tonåringar och tidningsläsande pensionärer i ett bibliotek, från början anpassat till det nya IT-samhället. I kafét mittemot Nacka konsthall där det finns gott om plats för barnvagnar flockas de föräldralediga över sin latte.
Och på Stockholms läns museum strävar sakkunniga byggnadsantikvarier, arkeologer och konstpedagoger för att förena omsorgen om kulturtraditionerna med den nya tidens omvälvande idéer.
Länkar
Närmaste SL hållplats Sickla station Sickla bro
Litteraturtips och information
Arne Jenwald och Catharina Wikström: Dieselverkstaden, från industrikultur till modernt kulturcentrum. I Nackaboken 2002.
Torsten Gårdlund m. fl: Atlas Copco 1873-1973. Historien om ett världsföretag i tryckluft. Nacka 1973.
Lambert Wahlberg: Utsikt från en travers. Dagboksanteckningar från Sicklaverken. Stockholm 1973.
Gösta Sandell och Ingemar Hansson: Boken om Sickla. Stockholm 2001.
