Varggrop vid Runsa. Varggropar var vanliga på 1800-talet och tidigare. Över gropen lade man ett tak av kvistar, halm och mossa. I mitten ställdes en påle med ett lockbete, som vargen hoppade efter och föll ner i gropen. Groparna hade branta sidor så att vargen inte skulle kunna klättra ut.
