Egnahemsträdgården under 1900-talet

Egnahemsträdgården från 1900-talets första decennier är den trädgårdsform som varit vanligast under 1900-talet. Kanske just därför har den inte uppmärksammats som speciell utan ofta förändrats när trädgårdens skötsel gjorts mindre arbetskrävande. Numera är egnahemsträdgården bevarad i sin ursprungliga form alltmera sällsynt.

Egnahemsrörelsens syfte var att motverka emigration och budskapet spreds 1909 genom boken Svenska allmogehem. Boken var även tänkt som handledning i trädgårdsskötsel för egnahemsägare. Som inspiration fungerade den lantliga trädgården och behovet av självhushåll avspeglades i trädgårdens planering.

I egnahemsområdena var husen glest placerade och låg mitt på tomten för att de skulle kunna bäddas in i grönska.

Den första svenska trädgårdsstaden, Gamla Enskede, kom till i början av seklet. Här liksom i Duvbo, Solhem m. fl. områden dominerade egnahem bebyggelsen.

Nyttoodling med fruktträd, bärbuskar och köksväxter hörde till det nödvändiga och upptog därför stor del av trädgården. Prydnadsväxterna hade sitt givna utrymme i närheten av bostadshuset och i anslutning till infarten.

Denna trädgårdsform håller på att bli alltmer sällsynt. Nya vanor med semesterresor och fritidshus har tillsammans med import av frukt och grönsaker ändrat våra förutsättningar för trädgårdsskötsel och vårt behov av självförsörjning. Utvecklingen mot en mer lättskött trädgård avsedd för vila och avkoppling har förändrat egnahemsträdgårdarna mot mindre av odling och mera av gräsmattor.


Trädgård anlagd på 1920-talet i Skarpnäck
En egnahemsträdgård från 1920-talet som efter 50 år har kvar en relativt oförändrad planform. Ägaren Harry H är en kunnig och intresserad trädgårdsanläggare.

Grusgångarna delar in trädgården i kvarter. Från grusplanen med flaggstång (2) vid huset går en mittgång mot söder kantad av en äppelallé i öster. Gången korsas av en stig som skiljer trädgårdens representativa del med prydnadsväxter från den mer privata och nyttobetonade delen med köksland. I söder går ännu en korsande gång från ett redskapsskjul i väster förbi vinbärsbuskar till en piskställning (16), förbränningstunna (17) och kompost (18) i öster.

Väster om mittgången finns gräsmatta som i söder ersatts med barnens trädgårdsland (15). Öster om mittgången finns öppen jord med rotfrukter som rödbetor (13), morötter (14), och tre sorters potatis (11) samt jordgubbar (12). Intill grinden i norr växer gran (9), ormbunke (8), mahonia och spirea (7), cypress (6), snöbär och syren (3) berberis, krollilja och trollius. Trädgården avskärmas mot grannarna av hallonbuskar (4).

De gamla fruktträden med äppelsorterna Cellini, Charlamovsky, Oranie, Gyllenkroks Astrakan och Transparente Blanche samt päronet Esperens Herre, har under åren ympats med modernare sorter.
Källa:Nordiska museet, Hushållsinventeringen 1971-75

Viktiga formelement
Plank och staket ibland tillsammans med häck
Grusgångar och grusplan
Murar och trappor för att få plana odlingsterrasser
Berså

Vanliga växter
Prydnadsträd t.ex paraplyalm
Prydnadsrabatter vid husväggen synliga från gatan
Köksland för rot- och grönsaker
Äppelträd, körsbärsträd, plommonträd
Hallonhäck, vinbärsbuskar, krusbärsbuskar
Stamrosor
Stamsyren
Hagtornshäck
Tagetes, zinnia
Som kantväxt användes:
Isop, persilja, bellis, violer, gräslök

GN