Fråga museet
Fråga:Hej,
jag vill undersöka om det går att montera markiser på ett hus på Sigrid Undsets gata 15 i Blackeberg. Vet att det inte är bygglovspliktigt och att styrelsen i bostadsrättsföreningen ska säga OK - men var får jag reda på om området/fastigheten är kulturskyddad?
2013-09-06Svar:
Hej!
Tack för din fråga. För frågor rörande Stockholms kommun kan Stadsmuseet bäst besvara dem, så därför får jag be att hänvisa dig dit med din fråga.
Generellt kan jag säga att kommunen bör veta om ditt hus har någon skyddsbestämmelse. Det framgår av en eventuell detaljplan, som är en juridiskt bindande plan enligt den kommunala Plan- och Bygglagen, och det kan handla just om vad man får göra för tillägg och ändringar på en fasad. Om huset däremot är ett byggnadsminne kan du ta reda på bestämmelserna hos Länsstyrelsen i Stockholm.
Hoppas att du får ett utförligare svar på din fråga hos stadsmuseet – om just ditt hus!
Mvh
Hedvig, bebyggelseantikvarie på Stockholms läns museum
Stockholms läns museum
Fråga:
Hej. Jag ska renovera fönstren på mitt egnahemshus från 50-talet. Vet ni hur/var jag hittar en tidstypisk kulör?
Mvh
Erik
2013-09-06Svar:
Det enklaste är om du försöker att skrapa på dina fönster, på ett ställe som har varit skyddat och mindre utsatt för väder och vind, t ex upptill på fönsterbågarna. Då finns det en chans att hitta rester av äldre färglager för att se hur dina fönster har varit färgsatta tidigare. Det kan ju dock vara så att det inte finns några gamla färglager kvar, om de t ex har skrapats väldigt noga vid något tidigare tillfälle. Den typiska fönsterkulören på 50-talet var annars brutet vitt, men även bruna eller gröna fönster förekom, lite beroende på fasadens färgsättning i övrigt såklart.
Lycka till!
Vänligen,
Martina, bebyggelseantikvarie
Stockholms läns museum
Fråga:
Hej - har en gäststuga på landet med spänt papptak målat med limfärg. Det är fläckigt och ser sjavigt ut och behöver fräschas upp. Frågan är bara hur.
I målarbutikerna säger dom jag frågar -riv ner!!! Men jag undrar om man kan måla om istället. Måste jag tvätta ner allt först? Och hur noga måste det vara? Får det inte finnas något vitt kvar alls? Har läst på nätet att det skulle gå att måla över med oljefärg utan att tvätta ner alls. Kanske är detta en hädelse, men skulle det fungera? Vilket förarbete krävs i så fall? Om nedtvätt krävs - vilka val har jag sedan?
mvh
Lasse Johansson
Svar:
Hej Lasse!
Att måla över gammal limfärg på papptak är både enkelt och komplicerat på samma gång.
Rekommendationen är att tvätta ner färgen först, oavsett vilken färgtyp du väljer att måla med igen.
Att tvätta ner limfärgen från papptaket tar tid då det måste göras lite i taget. För detta använder man tapetklister, inte vatten. Du stryker på ca en halv kvadratmeter i taget och låter detta verka en stund innan du försiktigt skrapar ner den gamla färgen med en spackel som du försiktigt skjuter över ytan. Klistret får inte torka för du lossnar inte färgen. Du får hyvla ner färgen i remsor kan man säga.
När du fått bort den gamla färgen så måste du spärrgrunda med en linoljefärg som är mager. Dvs ca 70% vit linoljefärg av bra kvalité och 30% terpentin. Med fördel kan en matt linoljefärg användas till detta. Om du i detta läge vill ”fuska” så kan du måla ytterligare en gång till med den matta linoljefärgen för att få en limfärgsliknande yta men som är mycket tåligare. Matt linoljefärg finns att köpa färdig men du kan behöva späda den för ditt spärrgrundande lager. Om du ändå vill måla limfärg efter att du spärrgrundat så är det bara att göra detta. Om du bestämmer dig för att eventuellt spänna ny papp så måste du även spärrgrunda denna innan du målar med limfärg. Anledningen till att man spärrgrundar är att pappen inte ska suga vatten från limfärgen och bli bubblig eller spricka. Det underlättar även framtida nedtvättning och ommålning av limfärg.
Viktigt är även temperaturen om du bestämmer dig för att fortsätta med limfärg då det inte får vara för varmt eftersom färgen då torkar för fort. Man brukar rekommendera limfärgsmålning under höst, vinter eller vår. Färgen ska vara rumstempererad när du målar och ha konsistensen av lättmjölk ungefär. Tänk också på att måla färgen vått i vått för att undvika ränder. Limfärg är inte täckande i vått tillstånd, det blir den först när den torkat. I alla fall om du har en färg av bra kvalité.
Frågan om du vill ”fuska” och måla med bara matt linoljefärg eller inte överlämnar jag till dig.
Albin Uller, bebyggelseantikvarieStockholms läns museum
Fråga:
Hej!
Vi tänker måla om våra ytterdörrar. De är blåa nu men vi vill ha dem gula i den traditionellt gula färg som finns på gamla hus i vissa delar av Sverige. Vad är det för gul färg vi ska köpa? Finns det något nummer på den?
Mvh
Lotta Alpdotter
Svar:
Det som du tänker på är säkert dörrar målade med guldockrapigmenterad linoljefärg. Gå till en butik som säljer linoljefärg så kan de hjälpa er med att välja kulör, för det går såklart att få den i många olika nyanser. Exempel på sådana butiker är:
ABC Färgekonomi
http://www.abcfargekonomi.se/index.php
Kulturhantverkarna
http://www.kulturhantverkarna.se/index.php
Nacka Byggnadsvård
http://www.nackabyggnadsvard.se/
Lycka till!
Martina, bebyggelseantikvarie
Stockholms läns museum
Fråga:
Hej!
Där vi har ett sommarhus finns en person som för många år köpte en
fastighet som enligt uppgift lär vara k-märkt.
Han låter allt förfalla för han vill åt tomten och har tom tagit bort
grundstenarna för att det snabbare ska falla.
Det är så sorgligt och nu tror jag huset är utom all räddning, trots
att taket ser rätt intakt ut.
Får man göra så? Det känns så sorgligt att se ett så fint gammalt hus
förfalla.
Svar:
K-märkt kan lite slarvigt användas för att förklara en byggnads skyddsbestämmelser enligt plan- och bygglagen (PBL). Det sätts i detaljplanen (DP) som upprättas över fastigheten. DPn är en handling som du kan få be att titta på hos kommunen. Ofta finns gällande detaljplaner också presenterade på kommunens hemsida. Då är det bra att veta fastighetsbeteckningen, så att du kan leta dig fram till rätt DP. Till detaljplanen följer ett blad med en planbeskrivning där det går att läsa exakt vad som gäller för k-märkningen.
K-märkt betyder generellt en bestämmelse enligt PBL 8 kap 17 §. Den meddelar: ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad skall utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.
Den enda förbudsparagrafen som finns i PBL är 8 kap 13 §. I en DP sätter man ett litet q på plankartan på sådana byggnader som omfattas av förbudet. En q-märkning innebär: en byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.
Allmänt gäller för alla byggnadsverk: 8 kap 14 §, som meddelar: ett byggnadsverk skall hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. (4 § radar upp en mängd tekniska egenskaper såsom bärighet, stadga och beständighet m.fl.). Underhållet skall anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt, skall det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
Min gissning är alltså att det handlar om en byggnad som har en skyddsföreskrift i en DP. Enligt paragraferna ovan kan du se att det finns vissa krav på fastighetsägaren, men denne har ändå en stark position som ägare och det är svårt att tvinga någon till att bättra sig mot sitt gillande. Ibland sker just som du beskriver, att ägaren låter fastigheten förfalla så pass, att de kulturhistoriska värdena kan anses så förvanskade eller förstörda att byggnaden till slut är bortom räddning. Detta är trots allt inte vad som borde ske! Ägaren får inte göra ändringar som kräver bygglov eller rivningslov, och speciellt inte när han äger en skyddad byggnad.
Jag råder dig till att titta på DPn och förvissa dig om vad som gäller. Om det visar sig att det handlar om en skyddad byggnad kan kommunen ställa krav på de ändringar ägaren företar!
Gå i första hand till kommunens hemsida. Där brukar det finnas en flik under det som vanligen kallas ”bygga och bo” på deras hemsida, där man kan hitta ”gällande detaljplaner”. Där kan du leta dig fram till rätt plan och se vad som står på bestämmelsekartan och i planbeskrivningen. I annat fall får du vända dig till kommunen.
Är det istället så att det du kallar k-märkning kan vara ett byggnadsminne gäller en annan lagstiftning. Kulturminneslagen. Då är det Länsstyrelsen som ger tillstånd till ändringar. Det är förmodligen inget byggnadsminne, men skulle det vara det rekommenderar jag dig att ringa till enheten för kulturmiljö och bostadsstöd på Länsstyrelsen med din fråga.
Hoppas att du får klarhet.
Med vänlig hälsning
/Hedvig, bebyggelseantikvarie på Stockholms läns museum
Stockholms läns museum
Fråga:
Min sambo har ett gammalt torp på Färingsö som är ca. 200 år gammalt med beteckning Söderberga 1:42. Nu har
stadsarkitekten i Ekerö kommun meddelat att det ska bli permanent bebyggelse i samma område och vi har redan varit i kontakt med Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet men ingen kan svara på hur man gör för att försöka q-märka fastigheten som byggnadsminnesmärke så att den inte rivs i framtiden men vi har inte fått något riktigt bra svar. Kanske Ni vet hur man går till väga? Tacksam för Ert svar.
Svar:
En q-märkning görs i en detaljplan (DP). Detaljplanen är det juridiskt bindande dokument som kopplas till Plan- och Bygglagen (PBL). Denna lag regleras av kommunen, i ert fall Ekerö kommun. Det är alltså hos kommunen ni skall ansöka om en ändring i detaljplanen för att få en skyddsbestämmelse på ert hus.
Den lilla q-märkningen i en DP är ett förvanskningskrav och meddelar att en byggnad som är särskilt kulturhistoriskt värdefull inte får förvanskas. Detta preciseras genom skyddsbestämmelser, som står på plankartan som medföljer DP:n, och det kan till exempel röra sig om ett rivningsförbud. Ett litet q är det starkaste skyddet en byggnad kan få i en detaljplan, vilket därför medför vissa förpliktelser för fastighetsägaren. I PBL kan du hitta denna paragraf i 8 kap 13 §.
4 kap. behandlar detaljplan.
Vill du läsa PBL finns den på nätet på: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20100900.htm
Det bu beskriver som byggnadsminnesmärkning är det som kallas för byggnadsminne. Denna formulering hör till en annan lag, Kulturminneslagen (KML). Att väcka fråga om byggnadsminnesförklaring för en byggnad kan vem som helst göra, och denna fråga ställs till länsstyrelsen i aktuellt län. Därefter fattar länsstyrelsen beslut om byggnadsminnesförklaring.
Generellt byggnadsminnesförklaras idag byggnader som inte redan är överrepresenterade inom sin genre som byggnadsminnen. Vissa byggnadstyper finns det redan många byggnadsminnen för.
Byggnadsminnen behandlas i 3 kap.
Vill du läsa KML finns den på nätet på: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19880950.htm
Hedvig Bellberg
Bebyggelseantikvarie, Stockholms läns museum
Stockholms läns museum
Fråga:
Jag har köpt en järntavla,som jag tror föreställer St Göran och draken, tavlan är gjuten och storleken är ca 60 x 80 och väger nog 35-40 kilo, den har suttit över en stor järnspis. Vilka bruk tillverkade järntavlor. Finns det kataloger över dessa, jag har tänkt att ha den bakom en kamin på landet. Jag har köpt den i Kalmar.
2012-10-29Svar:
Den ”järntavla” Du köpt är en del av en så kallad sättugn som förr användes som värmekälla i bostadshusen på landet. De ofta rikt reliefdekorerade sidorna hade vanligen bibliska motiv eller porträtt av regenter. S:t Göran och draken var ett vanligt motiv. Sättugnarna började användas under 1600-talet och förekom i Skåne, delar av Blekinge och Halland samt i sydvästra Småland. Tillverkningen var koncentrerad till de småländska järnbruken och just motivet S:t Göran och draken tillverkades bland annat vid Huseby bruk utanför Växjö. Andra småländska järnbruk som tillverkade sättugnar var Ålshults bruk och Örmo bruk. Idag hittar man ofta slaktade sättugnar i form av dessa ”järntavlor” som säljs i antikaffärer eller prylmarknader. Sättugnen hade vanligtvis en rektangulär form där tre sidor stack ut från väggen och den fjärde sidan anslöt till väggen mot köket. Den eldades nämligen från köket och ugnen utgjorde därför en sluten och rökfri värmekälla i bostadsrummet. Sättugnarna har inte förekommit här i Stockholms län så vi har inte några ytterligare uppgifter. Vill Du veta mera tycker jag Du ska vända dig till länsmuseet i Växiö eller regionmuseet i Kristianstad där vet man säkert mer om dessa fina ugnar. En bok som beskriver ugnarna, där Du också kan se flera bilder på dem, är ”Kakelugnar spisar och kaminer” av Britt och Ingemar Tunander. Den utkom på ICA-förlaget 1982 och Du hittar den säkert på biblioteket.
Lennart Rosander, etnologStockholms läns museum
Fråga:
Kan ni möjligtvis svara på vilken glansgrad snickerier hade generellt sett i funkishus under senare delen av 1930-talet?
2012-10-24Svar:
Exakt vilken glansgrad som generellt användes på 30-talet kan jag tyvärr inte svara på men säkert kunde glansvärdet på färg då liksom nu variera mycket. Däremot vet vi att det från och med 1920-talet var vanligt att köken målades i just blank linoljefärg. Ibland kallas denna linoljelackfärg och är linoljefärg som blandats med bl a harts för att få en blankare och hårdare yta. Detta blev populärt eftersom ytan var så lätt att torka av och blev sedan också särskilt vanligt under 30-talet. På byggnadsvårdsbutiker finns linoljelack att köpa.
Martina Berglund, bebyggleseantikvarieStockholms läns museum
Fråga:
Jag vill återskapa så långt som möjligt (inom rimliga gränser) ett funkishus i Södra Ängby från 1937. Och har fastnat på en detalj. Vi ska slipa fiskbensparketten men vet inte hur det sedan ska behandlas. Bonvax eller lack om det ska lackas, vilken glasgrad?
2012-10-22Svar:
Bonvaxade golv blev modernt vid slutet av 1800-talet och så behandlades även 1930-talets parkettgolv. Bonvaxet stryks på tunt med pensel, trasa eller kvast och får torka varefter det poleras. Detta ger sen golvet en len och blank yta.
Martina Berglund, bebygglesantikvarieStockholms läns museum
Fråga:
Hej, vi har ett gammalt fernissat golv (ett helt sommarhus fullt) och undrar nu hur vi ska skota det.
Golven/lacken har en brun färg vi ogillar sa skulle gärna slipa - vet dock att det ar ganska svart då det "cloggar" igen slippappret och man far byta slippapper mkt ofta. Kan man måla direkt på fernissan och isafall med vilken typ av färg?
Svar:
Vilken färg som fungerar på ett lackat golv och vilket eventuellt förarbete som krävs inför målning vet en kunnig målare eller en färghandel bäst.
Stockholms läns museum
Fråga:
Jag håller på att isolera ett timmerhus som jag har flyttat. Storleken blev mindre p.g.a att jag endast fick bygglov för en mindre byggnad. Det blev bitvis svårt att få stockarna täta. I gliporna har jag fyllt upp med lin. Jag undrar om det kan bli problem när jag nu skall lerklina. vad jag har förstått kan det vara bra med lite nubb och ojämnheter för att lera skall fästa. Hur svarar leran mot linet?
För att blanda runt lera, sand, vass och vatten behöver jag en blandare, finns det att hyra i Huddinge?
Svar:
Eftersom det inte bara är linet som leran fäster på så borde det inte vara något problem ur den aspekten. Det är alltid bra när man putsar eller lerklinar att ytan inte är för slät så att det kan fäste ordentligt. Huruvida det går att hyra blandare eller ej i Huddinge vet jag inte.
Stockholms läns museum
Fråga:
Hej! Vet ni vad panelen heter? Och kanske var den går att få tag på? Jag är nybliven ägare till ett litet hus byggt 1952 och söker med ljus och lykta efter "skarvbitar" till den väderbitna originalpanel som sitter på garageportar och ytterdörrar. En spontad, mycket tunn, smal, stående panel med segment som bara är några centimeter breda. Furu eller gran och rätt vanlig då. Någon form av spontad listpanel alltså. Och jag såg den överallt som barn, den finns i svårt slitet skick på garageportar osv från tiden. En exakt likadan panel finns på småstugebyråns hemsida, jag bifogar en skärmdump. Jag är oändligt tacksam om någon kan återkoppla och berätta åtminstone vad panelen kallas, så blir jakten enklare. Den måste ha framställts i massupplaga en gång i tiden.
2012-10-22Svar:
Jag tror inte att panelen har haft något speciellt namn utan det var en panel i en vanlig dimension för tiden. Ett tips är att kolla med en hantverkare eller en såg som jobbar med paneler. Du kan säkert hitta hjälp lokalt.
Stockholms läns museum
Fråga:
Jag bor i en villa på Björkrisvägen 15, Bromma. Den är byggd 1927 med putsad fasad, kalkmålad. Vi målade om den i slutet av 1970-talet. Nu har jag sett sprickor i fasaden. Hur hittar jag en pålitlig och kunnig fasadfirma? Vad ska jag tänka på?
Svar:
Då er villa ligger i Bromma (inom Stockholms stad) bör ni vända er till en antikvarie på Stockholms stadsmuseum. Kanske finns rekommendationer för färgsättning m.m. för det område ni bor i?
På Fibors hemsida kan ni hitta företag/putsentreprenörer med inriktning på byggnadsvård. Se http://www.fibor.org/ . Tänk på att referenser kan vara bra att ta.
Det är inte helt lätt att ge bra råd utan att veta hur er villa ser ut. Men om det är putsad med kalkbruk och målad med kalkfärg bör ni använda samma material när ni lagar putsen och färgar om. Allmänt om puts kan ni läsa på byggnadsvårdswebb. Se http://stockholmslansmuseum.se/faktabanken/puts/
Lisa Sundström, bebyggelseantikvarieStockholms läns museum
Fråga:
Jag håller på att riva inredningen på ett gammalt torp men blir lite fundersam på när det är byggt ungefär. Tänkte försöka renovera upp det i den tidens stil. Har bl.a. hittat gamla tapeter som jag skickar med en bild på. Hur gamla kan de vara? De är tunnare än vanliga tapeter och glansigar, bården som hör till är tyvärr inte med på bilden men den är bara 2-3 cm bred.
Funderar också på när de byggde höga trösklar? Under ett lager vägg hittades en gammal, liten dörr med hög tröskel på minst 15 cm, dörröppningen är bara cirka 1,75 hög och cirka 80 bred men då är en av sidoreglarna borttagen.
Christina Wahlström i Möklinta
Svar:
Hej Christina,
Vilket roligt arbete du har framför dig!
Att forska om fastigheten för att få mer information om byggnadsår och vilka som bott i huset kan vara väldigt givande.
Skriften ”Hur hittar jag mitt torp i arkiven” kan vara till hjälp. Den kan du hitta här: http://www.riksarkivet.se/Sve/Publikationer/Filer/Torp.pdf
Sen berättar ju huset själv. Höga trösklar var vanliga i äldre tid men under 1800-talet blir de lägre. Tapeten i köket är sannolikt från 1930-talet. På vår hemsida om byggnadsvård kan du få mer tips för att hitta spår den ”tid” du vill att huset ska återspegla och om traditionella material och metoder vid renovering: http://stockholmslansmuseum.se/faktabanken/byggnadsvard/
Lisa Sundström, bebyggelseantikvarieStockholms läns museum
Fråga:
Hej, vi har ett hus på en ö utanför Tjörn. Huset har stående lockpanel som står direkt på en sk "rötstock".
Det är inget i mellan paneländan och rötstocken. Nu måste vi byta ut stora delar av panelen pga av rötskador i nederkant vid rötstocken.
Vi fick nyligen ett tips om att lägga in en kopparplåt mellan lockpanelen och den rötstock som panel står på.
Detta skulle förhindra att det blev rötskador. Stämmer detta? Tacksam för svar!
Svar:
Det är svårt att svara på utan att se bilder på panel och rötstock.
Generellt kan man säga att panel är ett slags offerskikt precis som puts på fasader är och det är tänkt att man ska byta ut den vid
behov för att husets stomme ska vara intakt. En plåt emellan kan hjälpa men det viktigaste är att det inte blir vatten stående vid
mötet mellan panel och rötstock så att panelen suger upp det med hjälp av kapillärkraften. Detta brukar avhjälpas med fasning av
panelen så att den tunnaste delen är utåt och står på stocken. Möjligtvis kan man behöva fasa av stocken också men det är ett större
ingrepp och kan förändra karaktären på fasaden. Enklast är nog att fasa av den nya panelen och lägga en plåt emellan som inte syns med
lutning utåt.
Stockholms läns museum
Fråga:
Villa byggd 1922, vi har tagit bort ett skadat 60-tals tak, under fanns ett pappspänt tak med stora skador. Under det fanns brädtaket. Ska man välja gips eller finns det någon som kan spänna ett nytt papptak?
2011-05-19Svar:
Jag rekommenderar att ni använder er av det ursprungliga takmaterialet och spänner om taket om det inte går att laga. Det blir också vackrare än ett stumt gipsmaterial.
Måleriföretag som arbetar med traditionella material och metoder brukar kunna spänna papptak. Ni kan söka företag med inriktning på byggnadsvård hos Fibor som är en sammanslutning av företag inriktade på byggnadsvård. Se http://www.fibor.org/
Om ni vill läsa mer om materialets historia kan ni gå in på Riksantikvarieämbetets materialdatabas. Se länk nedan. http://www.raa.se/cms/materialguiden/material/papper/materialets_historia.html
Eller vår hemsida där ni kan läsa mer om vård och underhåll. http://stockholmslansmuseum.se/faktabanken/byggnadsvard/
Lisa Sundström, antikvarie
Stockholms läns museum
Fråga:
Jag undrar är vedspis Norrahmmar nr 18 tillverkades?
2011-05-19Svar:
Jag vet tyvärr inte när vedspisen Norrahammar no 18 tillverkades. Det är en ganska specifik fråga som kräver lite forskning.
Kanske kan du vända dig till Norrahammars industri- och bygdemuseum, se länk nedan. De kanske har sådan information. http://www.industrimuseet.se/ommuseet2.html
Sedan såg jag en hänvisning till Folkrörelsernas arkiv i Norrahammar i en artikel om järnspisar i tidskriften byggnadsvård. Se länk: http://www.byggnadsvard.se/byggnadskultur/j%C3%A4rnspisen-allt-utom-lysande.
I övrigt kan kanske Kungliga biblioteket förvara priskuranter från Norrahammars bruk.
Lisa Sundström, antikvarie
Stockholms läns museum
Fråga:
Vi bor jag och min fru i Brf Ringvägen i Saltsjöbaden.
Vad vi förstår och har hört av andra i området låg där vi nu bor tidigare den så kallade smörgåspaviljongen på vår Brf´s mark.
Frågor angående smörgåspaviljongen: Finns det några bilder att få tillgång till samt finns det några ritningar över hur huset då såg ut? All information är av intresse för oss!
2011-05-19Svar:
Jag hittade att smörgåspaviljongen är nämnd i Nacka kommuns kulturmiljöprogram, se texten på vår hemsida: http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/kulturmiljoer-i-kommunerna/visa/0182030057/.
Möjligen kan ett besök i vårt bibliotek vara till hjälp, den bör finnas nämnd i annan Nacka/Saltsjöbadenlitteratur. Vi har öppet onsdagar 12-17.
När det gäller bilder kommer det att finnas bilder i vår bilddatabas som visar bilder på smörgåspaviljongen.
Länsmuseet förvarar inga ritningar. Antingen kan nybyggnadsritningar finnas i Nacka kommuns arkiv. (Nacka Stadsbyggnadsservice kan hjälpa till med ritningar, e-post stadsbyggnad@nacka.se). En sökning i Arkitekturmuseets ritningsarkivkan också vara värt ett försök: http://www.arkitekturmuseet.se/arkiv/databas/
Saltsjöbadens hembygdsföreningen kan säkert också ha bra tips: http://www.saltsjobadenshembygdsforening.se/
Lisa Sundström, antikvarie
Stockholms läns museum
Fråga:
Jag har nyligen förvärvat en äldre gård på norra Singö. Den är inte renoverad i någon högre grad. Är ni intresserade av att komma och titta på den innan vi börjar vår varsamma renovering?
2011-04-13Svar:
Det skulle vara väldigt roligt att komma ut och titta! Tyvärr har vi inte möjlighet med vår knappa tid och resurser till detta.
Stockholms läns museum kan annars vara behjälpligt om du behöver råd och tips på vägens gång. Vi kan också erbjuda en halvtimmes rådgivning på museet. Ta då med bilder och ev. ritningar.
Stockholms läns museum
Fråga:
Vi skall renovera en våning i en fastighet som uppfördes 1922. Våningen har idag olika typer av golvsocklar och taklister i olika rum, troligen ditsatta långt efter att huset byggdes. Vi undrar om det finns någon typisk 1920-tals stil på golvsocklar och taklister?
2011-04-13Svar:
Ja, profileringen av lister och taklister har olika/typiska utseende för olika tider. I byggnadsvårdslitteratur som t ex "så byggdes villan" kan man hitta lister typiska för tiden 1890-2010.
Listernas profilering och utseende är viktiga detaljer för helhetsintrycket. I första hand bör ni välja lister med profil som fanns i huset när det byggdes. Kanske ni kan fundera ut vilka av era socklar och lister som är ursprungliga och har funnits i lägenhetens sedan byggnadstiden. Kanske har någon granne en lägenhet med enbart ursprungliga snickerier? Sedan kan ni låta nytillverka lister med de gamla som förebild.
Stockholms läns museum
Fråga:
Hur skyddar vi vårt kulturhistoriska område av riksintresse i centrala delar av Gustavsberg på Värmdö?
Svar:
Om ett område är riksintresse enligt Miljöbalken 3 kap. får byggnation/exploatering ske endast om det inte medför ”påtaglig skada”. Det är kommunen som ska se till att riksintressena tas tillvara, Länsstyrelsen har tillsynen över detta och kan pröva kommunens beslut om riksintresset inte tillgodoses i t ex detaljplan.
Läs mer om lagar och ansvar på Riksantikvarieämbetets hemsida:
http://www.raa.se/cms/extern/samhallsbyggnad/lagar_och_ansvar.html
Stockholms läns museum
Fråga:
Underhåller ett trähus med liggande timmer + stående panel från 1900-1920. Är det korrekt att fönster-foderbrädors årsringar skall "böja" fodrets kanter inåt (täta) och ha hyvlad utsida (linoljefärg)? Lokala snickaren har nämligen levererat omålade foder gjorda precis omvänt... Hjärnsläpp??
Mvh Joakim
Svar:
Fönsterfoder ska tillverkas av furu av kärnrikt virke med kärnan utåt och vara ha en hyvlad yta för målning med linoljefärg.
Att fönsterfodernas årsringar ska ”böja kanterna inåt”/eller ”utåt” är inget jag känner till.
Lisa Sundström, antikvarie
Stockholms läns museum
Fråga:
1939 annonserade HSB ut tomter i områdena Lillängen, Ekängen, Sticklinge och Aspudden (i Lidingö Tidning). Jag är intresserad av att hitta mer information om den försäljning och byggnation som skedde på Lidingö (alltså Sticklinge). Jag hittar inte så mycket information! Tydligen köpte HSB ett område om ca 35,163 kvm i Sticklinge av AB Lidingö Villastad (Hjalmar Arwin) 1937. Här styckades tomter av och såldes som sk egnahem. 4 olika hustyper erbjöd HSB och de var på 3 rum o kök på ca 70 kvm. Jag har varit på Lidingö Stadshus och pratat/letat men inte hittat så mycket. Har ni mer information? Jag ska skriva ett reportage om denna väg (Kyttingevägen) där fastigheterna heter Prästkragen. Vem var de tänkta köparna? Någon speciell målgrupp? Byggde ägarna själva utifrån moduler? Bra lånemöjligheter? Etc. Är tacksam för all hjälp!
Svar:
Lidingö stad har utfört bebyggelseinventeringar som är utlagda i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Du kanske kan försöka se om du där kan få någon information. Se länk nedan.
http://www.bebyggelseregistret.raa.se/cocoon/bbr/inventering/sammanfattning_kopplingar_desc.html?inventering_id=21000001008380
Gör en sökning på KB (Kungliga biblioteket) eller möjligen HSB som kan ha äldre HSBs broschyrer över försäljningar av tomter osv.
Du är också välkommen till vårt bibliotek där vi har bra kommunlitteratur (öppet onsdagar 12-17).
Lisa Sundström, antikvarieStockholms läns museum
Fråga:
Jag har en fråga angående vårt hus (bostadsrättsförening) i Råsunda, Solna som byggdes 1912.
Vi ska byta ut våra 70-talsdörrar (okänslig renovering på 70-talet) till säkerhetsdörrar i tidstypisk stil med speglar. Vilken färg och vilken spegeltyp är lämplig?
Det pågår också en diskussion om postboxar i entrén istället för brevlådor i dörrarna. Personligen tycker jag man då förstör sekelskiftesatmosfären i entrén - vad anser ni?
2011-03-08
Svar:
Det är inte lätt att säga exakt utan att veta mer om huset och dess utformning och färgsättning.
Jag skulle rekommendera er att i första hand forska i husets eget historia. Går det att få fram ursprungsritningar hos kommunens stadsarkitektkontor t ex. Hur såg dörrarna och färgsättningen i trapphuset ut från början?
I andra hand, om inte informationen går att hitta, hitta en för huset lämplig utformning av dörr med indelning av speglar osv. Tänk på att dörrens detaljer som t ex stolpgångjärn, trycken och dörrfoder m.m. har betydelse för hur dörren upplevs. Det finns en del litteratur om tidstypiska utformningar av hus: Se t ex:
Byggnaders särdrag, En stilhistorisk handbok 1886-1960; Så byggdes huset 1880-2000, Cecilia Björk m. fl.; Så byggdes staden, Cecilia Björk m.fl.; Så byggdes villan, Cecilia Björk m.fl.
I denna typ av litteratur finns tidstypiska modeller och färgsättningar. Ett alternativ kan vara att anlita en antikvarie för förslag på utformning och färgsättning.
När det gäller postboxarna kan jag hålla med om att vissa postboxar har en utformning som inte alls passar i en vacker sekelskiftesentré. Men samtidigt kan jag förstå den praktiska aspekten. Om det nu absolut ska vara boxar i entrén kanske det går att specialutforma/tillverka boxtyper som kan anpassas på ett lämpligt sätt så att de inte stör allt för mycket?
Stockholms läns museum
Fråga:
Vi har en snarlik kakelugn som den ni visar under nystilar med beskrivning "Kakelugn i nyrenässansstil med reliefmönstrade, mörkglaserade kakel".
Bilden längst ner t.h.
sida: http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/kakelugnar-sent-1800-tal/
Vi har dock en spegel med guldfärgad kant i övre delen.
Hur kan man ta reda vem tillverkaren var?
Svar:
Du kan försöka hitta modellen i litteratur som t ex:
Margareta Cramér, Den verkliga kakelugnen, Borås, 1991 Maria Scherman, Den svenska kakelugnen. Stockholm 2007 Britt och Ingemar Tunander, Kakelugnar, spisar och kaminer, Nacka, 1982
Annars är det tillverkarnas priskuranter från tiden man får söka i. I Cramérs bok finns en hel del olika modeller. Jag har själv inte sökt i originalpriskuranterna men jag kan anta att de bör finnas hos KB (kungliga biblioteket).
Lisa Sundström, antikvarieStockholms läns museum
Fråga:
Jag har , i en gammal lada på landet, hittat denna vackra gjutjärns plåt. Den mäter 77X64 cm på långsidorna är det spår som visar att denna plåt skall hakas i något annat. Trodde först att den kom från en gammal järnspis, men den är så vackert smyckad, med liljor och dessutom skulle det bli en väldans stoooor spis isf.
Var kommer den ifrån? Vad är detta?
2010-12-02
Svar:
Jag har visat din bild för en av museets byggnadsantikvarier och vi har diskuterat vad det kan vara för något. Min första tanke var nämligen att det kunde vara någon form av dekorativ utsmyckning för en byggnad, att den suttit inmurad i ett väggparti eller möjligen i en öppen spis. Min kollega hade inte något bergsäkert förslag men var också inne på att den kan ha suttit i en öppen spis eller som sagt på en vägg. Har den suttit i en öppen spis borde det finnas spår av sot, vilket inte framgår av bilden. Jag tror mig ha sett just sådana gjutjärnshällar i öppna spisar och det kan stämma med de mått du angav. Jag tror inte heller att det kan vara en del av en järnspis som du var inne på. Stilmässigt verkar den vara nationalromantik/jugend vilket placerar den i något av 1900-talets första årtionden tidsmässigt. Mer vågar jag inte säga på de uppgifter du lämnat.
Lennart Rosander, etnologStockholms läns museum
Fråga:
Har ni förteckning över arkitektritade villor? Jag letar efter villor ritade av arkitekten Bengt Gate, som bl a var verksam på Lidingö.
Svar:
Vi har tyvärr inga förteckningar över arkitektritade villor.
Ett förslag kan vara att söka i Arkitekturmuseets arkitekt- och ritningsdatabas. Se länk nedan.
http://www.arkitekturmuseet.se/arkiv/databas/
Stockholms läns museum
Fråga:
Jobbar som snickare och reparerar och gör om fönster i olika fastigheter.
Skulle behöva fönsterritningar, allt från 1880- tal till 1970.
Vet ni var man kan få tag på detaljritningar till dessa? Har en del böcker som har detaljritningar på fönster från 1950 och tidigare. Men inte på senare fönster.
Svar:
Försök med den relativt nya boken ”Så byggdes villan, Svensk villaarkitektur från 1890 till 2010” av Cecilia Björk, Lars Nordling och Laila Reppen. Där kan du hitta detaljritningar av fönster från perioden 1890-1970.
En annan bok med detaljerade beskrivningar av sekelskiftets fönster som kan vara av intresse är ”Sekelskiftets byggteknik, Om arkitekten Valfrid Karlsson, Byggnadsverk och läroböcker”, av Cecilia Björk, Per Kallstenius, Laila Reppen.
Lisa Sundström, antikvarieStockholms läns museum
Fråga:
Dräneringsrör av tegel. När började de användas? Kan de vara från 1800-talets andra hälft eller äldre?
Svar:
Dräneringsrör av tegel blev vanligt i Skåne från 1840-talet och hördes samman med dikning av åkermark.
Läs mer om materialets historia i Riksantikvarieämbetets materialguide.
http://www.raa.se/cms/materialguiden/material/lera/materialets_historia.html
Stockholms läns museum