Fråga museet
Fråga:Var hittar jag uppgifter om ägare till gravbrev gällande gravar vid Frötuna kyrka?
2012-10-22Svar:
Uppgifter om ägare till gravbrev ska finnas antecknat i gravboken hos kyrkogårdsförvaltningen i respektive församling. Hör därför av dig till Frötuna församling med din fråga.
Martina Berglund, bebygglesantikvarieStockholms läns museum
Fråga:
När byggdes Allhelgonakyrkan? Intill kyrkan fanns det en gata/gränd som hette Västra kvarngatan/gränd och som jag önskar beställa foton på.
2012-10-22Svar:
Allahelgonakyrkan är uppförd vid 1900-talets början. Se information om kyrkan här: www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=550987
För beställning av foton m.m. ska ni vända er till faktarummet på Stockholms stadsmuseum
Lisa Sundström, bebyggelseantikvarieStockholms läns museum
Fråga:
Jag har köpt två antika dalahästar på loppis, när jag kom hem upptäckte jag att de är helt indränkta i fett. Misstänker att de har stått i närheten av spisen hos den förra ägaren.
Hur tvättar jag bort fettet utan att fördärva/tvätta bort färgen??
2011-05-19Svar:
Vilket fint loppisfynd! Jag tycker du ska kontakta en konservator får att få råd om hur du bör göra. Stockholms läns museum samlar inte föremål så vi har inte den kompetensen när det gäller föremålsvård. Du hittar föremålskonservatorer, både privatpraktiserande och museianställda, om du söker på t ex eniro.se.
Lennart Rosander, etnologStockholms läns museum
Fråga:
Våra goda vänner har flyttat till Krigslida och jag undrar så vad namnet kommer ifrån. Jag har letat i olika ortnamnslexikon utan resultat. Kanske kan ni ge mig upplysning om namnets ursprung?
Svar:
Inte heller jag kan hitta någon modern tolkning av namnet Krigslida. Den enda jag träffat på återfinns i en skrift av Gustaf Adolf Westerin från slutet av 1800-talet. Westerin verkade som lärare, klockare och organist i Västerhaninge socken och lät författa flera skrifter om bygdens kulturhistoria.
I skriften "Västerhaninge och Muskö socknar i Sotholms härad af Stockholms län. Försök till beskrifning i historiskt, topografiskt, arkeologiskt och statistiskt hänseende" från 1897, ger Westerin några förslag till namnets bakgrund. Hans huvudsakliga tes är att namnet skulle ha med just krig och oroligheter att göra. Bl a skriver han att "i ett berg ej långt från gården en mängd sprickor och bruna fläckar, såsom efter en stark eld, varit synliga." Det verkar vid denna tid ha berättats att märkena skulle härröra från ryska kanonkulor som avlossats i samband med ett slag med svenska trupper. Det finns dock många berättelser om ryssarnas härjningar i skärgården under 1700-talet. Verklighetsbakgrunden är dock ofta diffus och svår att fastställa. Oroligheterna och sammandrabbningarna med ryssarna rotade sig starkt i skärgårdsbefolkningens minnen och har gett upphov till många, mer eller mindre sanna, berättelser.
Platsens äldsta kända skriftliga belägg är från år 1331 då det omnämns som "In Lidhum". "Lid" har betydelsen slänt eller sluttning och förekommer på många olika håll i Sverige. Exakt när och varför förleden "Krigs-" tillkom är okänt. I jordeboken från 1540 skrivs det "Chrisslida" och även "Christ-lida" förekommer. I Sverige finns andra exempel på ort eller platsnamn med begynnelser som anspelar på Kristus. Sannolikt är det fråga om samma sak här. På 1600-talet omnämns platsen både som "Krittslida", "Krigslida" och som "Christlida". Kanske bidrog ryssarnas härjningar under 1700-talet till att platsen till slut fick det namn det bär idag? Det kankse t o m har stått ett slag på platsen vid något tillfälle? Westerin skriver att "gamla svärd blifvit funna" i "en närliggande ängsmark". Det kan vara en spännande tråd att följa, för den som vill forska vidare i ämnet.
Om ni vill fördjupa er mer i platsnamnet så rekommenderar jag er att ni vänder er till SOFI - institutionen för språk- och folkminnen i Uppsala. De kan säkert svara på om det finns ytterligare förklaringar till namnets bakgrund
Stockholms läns museum
Fråga:
Har ni någon uppgift om att Dan Andersson varit lärare i Ortalalunds (eller Ortala) skola i Väddö socken i början av 1900-talet?
2011-05-17Svar:
Jag har inte kunnat finna några uppgifter om att Dan Andersson skulle ha varit lärare i Ortala i de källor, främst tryckta, som finns på länsmuseet. Dock hittade jag en uppgift från nätet där förre kulturredaktören på Norrtälje tidning, Esse Jansson, i samband med ett evenemang på Folkets hus, anger att Dan Anderssons hustru, Olga, vikarierade som lärare i Ortala.
Lennart Rosander, etnologStockholms läns museum
Fråga:
Jag vill bara kontrollera vilket landskap Granhammars slott ligger i.
2011-05-17Svar:
Granhammar ligger i Uppland, Upplands-Bro kommun.
Ann-Sofie NygrenStockholms läns museum
Fråga:
Jag ska skriva en B-uppsats i Textilvetenskap om Huddingedräkten. Har ni någon information om den och dess uppkomst? Finns det andra gamla plagg från Huddinge som kan vara intressanta i det här sammanhanget?
2011-04-13Svar:
Vi har tyvärr inga samlingar och ingen kunskap om Huddingedräkten.
Om du inte redan kollat med hembygdsförbundets dräktgrupp så kan du väl försöka där, annars direkt med Huddinge hembygdsförening.
Dräktgruppen: http://www.hembygd.se/index.asp?lev=23295
Ann-Sofie Nygren
Stockholms läns museum
Fråga:
Jag letar efter information om ett tegelbruk på Ekerö som hette AB Tappsunds Tegelbruk. Finns det något i ert arkiv? Har ni andra tips på var man kan hitta information om tegelbruket? Allt av intresse.
Svar:
Den lilla information vi har om tegelbruket finns här http://www.kulturarvstockholm.se/industrihistoria/inventeringen/385/
Stockholms läns museum
Fråga:
Vi har en gammal spishäll av gjutjärn, som är daterad anno 644 det finns också en svag signatur det ser ut som ett s och nånting mer. Kan detta vara möjligt?
2011-03-08Svar:
Det är fullständigt omöjligt med en daterad spishäll från 644. Däremot skulle en datering till 1644 kunna vara möjligt men ändå ganska ovanligt.
Lennart Rosander, etnologStockholms läns museum
Fråga:
Vi bor i ett gammalt hus, 1880-tal i Grödinge. Finns det gamla kartor, ritningar, förteckningar över vilka som bodde arbetade på gården etc. Vi är lite nyfikna hur man levde här för mer än hundra år sen utan varken el eller vatten. Var kan vi leta efter mer information.
Svar:
Det finns säkert en hel del material som ni kan vara intresserade av. Problemet är möjligen att det i inte finns samlat på ett ställe utan man får leta på lite olika håll. När det gäller äldre kartor är lantmäteriets arkiv en guldgruva. Här finns en stor mängd historiska kartor som visar kulturlandskapet under olika tider. Börja med att söka lantmäteriverket på nätet.
Uppgifter om gården med ritningar m m kan finnas i kommunens arkiv men möjligen också här på länsmuseet. Stockholms län byggnadsinventerades av länsstyrelsen under 1970-talet och detta material förvaras hos oss. När det gäller människorna på gården är det bäst att börja med landsarkivet där mantalslängder och annat personrelaterat material finns. Numera är Stockholms stadsarkiv (på Kungsklippan i Stockholm) landsarkiv för Stockholms län så ett besök kräver inte så långa resor (tidigare låg landsarkivet i Uppsala).
Sedan finns det ytterligare arkiv som skulle kunna ha material, t ex Nordiska museets arkiv men jag skulle börja med lantmäteriet, landsarkivet och kommunens arkiv
Lennart Rosander, etnologStockholms läns museum
Fråga:
Jag söker uppgifter om Skräddarhuset i Hallstavik. Min mamma arbetade där på 1920-talet och jag vill veta om det finns några handlingar i form av anställningsavtal, lönelistor eller andra dokument som kan ge information om hennes tid där. Hon förestod Modeavdelningen. Hon var 17 år så det torde ha varit 1923.
Svar:
Jag började med att söka uppgifter om Skräddarhuset i Hallstavik i länsmuseets bibliotek men tyvärr gav det inget resultat. Därefter gick jag vidare och sökte i arkivdatabasen ”Arkivregister Stockholms län”, som finns på nätet, och sökte där bredast möjligt på allt som är relaterat till Hallstavik. Tyvärr gav inte heller detta något napp men jag kunde dock konstatera att det bland de arkiv som redovisades fanns några med inriktning mot affärsverksamhet och kläder, bl a Erikssons eftr. skeppshandel, samt Heymans kläder. Dessa arkiv finns i Norrtälje stadsarkiv och mitt råd är att du kontaktar stadsarkivet och fortsätter söka där.
Jag känner inte omfattningen på Skräddarhusets verksamhet men det är ju inte alls säkert att den resulterat i något bevarat arkivmaterial. Om det inte finns något i de offentliga arkiven finns det en möjlighet att privatpersoner har handlingar från Skräddarhuset. En kontakt med närmaste hembygdsförening brukar vara en bra ingång till personer med bra koll på lokalhistorien. Lycka till!/LR
Varmt tack för dina insatser i letandet efter Skräddarhuset. Det ser alltså ut som om inget material finns bevarat. Jag var tidigare i kontakt med stadsarkivet i Norrtälje. Dom hade ingenting, och hänvisade mig till Stockholms stadsarkiv. Jag hittade ingenting i deras arkiv på nätet och det var därför jag vände mig till er på länsmuseet. Stadsarkivet i Norrtälje hade en personlig kontakt i Hallstavik, som visste att Skräddarhuset låg i nuvarande församlingshemmet. Jag får återvända till den kontakten och leta vidare i hembygdsnätverket. Än en gång tack för ditt svar. /Urban
Lennart Rosander, etnologStockholms läns museum
Fråga:
I Vaxholm fanns Falks Salonger fram till 1899, då huset brann ner. Enligt uppgift fungerade de som gästgiveri med skyldighet att tillhandahålla båttransport ut i Roslagen. Var finner jag fakta om deras skyldigheter och vem stadfäste vilka som skulle vara gästgivare? Fanns någon Gästgiverilag, och var finns den att läsa i så fall?
Svar:
När det gäller gästgiverier och skjutsskyldighet i allmänhet finns det en bra uppsats i Fataburen (Nordiska museet och Skansens årsbok) 1978. Den hade resor som tema efter den stora utställningen ”Resa i Sverige” på Nordiska museet. Där skriver etnologen Jan Garnert om just gästgiverier och skjutsväsende. Vill dock minnas att det främst handlar om resor till lands, men lagstiftning m m generellt finns med där. När det gäller förhållandena i skärgården skulle jag börja med att titta i de större översiktsverken om Stockholms skärgård, Hedenstierna är väl en lämplig ingång.
Lennart Rosander, etnolog
Stockholms läns museum
Fråga:
Jag heter Lotta och är lärare åt år 6 på Årstaskolan i Stockholm. Vi undrar över vad folk hette på 1600-talet för vi ska arbeta med storyline och döpa våra familjer.
Svar:
Det var en spännande fråga som jag tycker Du ska göra till en liten forskningsuppgift för dina elever. Vad människor hette i Stockholm under 1600-talet är nämligen inte så svårt att ta reda på. En källa som innehåller massor av namn är Stockholms stads tänkeböcker som innehåller protokoll och anteckningar från Stockholms rådhusrätt från slutet av 1400-talet fram till 1660. Dessa handskrivna handlingar finns utgivna i tryckta böcker så det är inte svårt att läsa dessa texter. Du hittar de publicerade tänkeböckerna på flera ställen, t ex. Stadsbiblioteket och Stadsarkivet men enklast är nog att ta kontakt med faktarummet på Stockholms stadsmuseum som säkert också kan tipsa om andra källor med namn från 1600-talet. Lycka till!
Stockholms läns museum
Fråga:
Finns någon plan över kvarteret i Hagalund där Alpgatan gick fram?
2010-10-11Svar:
Vi har ingen plan. Äldre planer och kartor kan man hitta hos Lantmäteriverket.
På Lantmäteriverkets hemsida http://www.lantmateriet.se/ söker man och kan se äldre kartor på sökfunktionen för Historiska kartor.
Ni kan kanske också finna återgivna planer i litteratur som skrivits om Hagalund.
Hos Olle Olsson museet Hagalund kan man också se gamla bilder över området.
Se: http://www.solna.se/sv/kultur-bibliotek/kulturhistoria/museer/olle-olsson-hagalund-museet/
Lisa Sundström, antikvarieStockholms läns museum