Raoul Wallenbergs gärning
av Willy Gordon

Raoul Wallenberg föddes i Kappsta på Lidingö. I Stadhusparken kan man se den gärning av medmänsklighet som gått till historien.

Skulpturen över Raoul Wallenbergs gärning är utförd i två delar. Dels en gestalt klädd i kappa som står på en sockel, dels en bronsskulptur nedanför som har formen av en öppen hand. Om man tittar noga ser man att figuren i kappa håller något i händerna. Willy Gordon har berättat om hur han fick idén till skulpturen:

Idén till skulpturen fick jag när jag för första gången såg ett märkligt foto av Raoul Wallenberg. Fotot var taget mitt under en stor deportation. Wallenberg stod med ryggen mot kameran och hade händerna bakom ryggen. Han bar överrock och bredbrättad hatt. Det var januari 1945.

Vem var Raoul Wallenberg?
Raoul Wallenberg arbetade i Budapest under andra världskriget. Han var utsedd av svenska regeringen att leda en räddningsoperation av ungerska judar. Stödet kom från den amerikanska organisationen War Refugee Board. Genom att skriva ut skyddspass till judar räddade han tusentals personer som med hjälp av dessa kunde fly. När sovjetarmén intog Budapest 1945 blev han tillfångatagen och fördes till Moskva. Senare på 50-talet bekräftades att han varit i ett fängelse i Moskva. Sovjet uppgav att han dog 1947 men hans familj fortsatte att undersöka vad som verkligen hänt. Nya vittnesmål dök upp om att han fortfarande levde och på 1970-talet krävde en bred opinion besked om vad som verkligen hänt. Resultatet av alla undersökningar blev att de första uppgifterna verkade stämma, dvs att Raoul Wallenberg faktiskt dog 1947. Hur han dog finns det dock inga bekräftade uppgifter om. Raoul Wallenberg spelade en hjälteroll under kriget. Flera filmer, både spelfilmer och dokumentärer har gjorts om honom och hans gärning under kriget.

Varför finns det ett Raoul Wallenberg monument på Lidingö?
Rauol Wallenberg föddes på Lidingö 1912, i sin morfars hus i Kappsta. Som barn tillbringade han också flera somrar här. Huset brann ner på 30-talet och idag finns bara grunden kvar. Här har man valt att placera ett annat konstverk av Ulla Kraitz: Attachéväska RW. Väskan är gjord i brons och i naturlig storlek.

Tillbaka till konstverket av Willy Gordon
Figuren i kappa är förstås Raoul själv. Willy Gordon skriver att han fick idén till konstverket av ett fotografi där Raoul stod med händerna bakom ryggen. Tänk dig just att denna figur står med händerna bakom ryggen. Han står något framåtlutad och att hans kappa blåser bakåt. Axelpartiet och skuldrorna är ansträngda på ett sätt som stämmer med att han står med händerna bakom ryggen. Det som figuren har i sina händer är ett pass, ett sk skyddspass som han räcker åt den öppna handen nedanför. Att lämna över ett skyddspass var inget Raoul Wallenberg kunde göra öppet och det har Willy Gordon tagit fasta på. Här är det som om han gör det i smyg, bakom ryggen. Vi kan tänka oss att han kanske står och pratar med någon person samtidigt som han så omärkligt som möjligt räcker ett skyddspass till en behövande.

Konstverket visar en handling av medmänsklighet. Ett överlämnande som kunde betyda liv eller död. Här är det inte frågan om ifall handlingen kommer att lyckas, om handen kommer att kunna ta emot passet eller om något kommer att hända som kommer att skjuta upp överlämnandet. Fokus är här på själva handlingen. Två händer som ger och en hand som öppet tar emot.

Text: Rebecka Walan

Konstnär: Gordon, Willy

Kommun: Lidingö

Tillkomstår: 1999