Nyhtestablå

Värmdö, Bullerö

Bland klippor och skär har det lesbiska paret Saga och Malin hittat sin fristad på Bullerö. Dit flyr de ofta från vardagen. Det är en trygg plats där vi kan vara öppna med vår relation, säger Saga.

Skärgården, den unika övärld som utgör gränsen mellan land och hav i de östra delarna av Stockholmsregionen, har varit bebodd under hela förhistorien. Avgörande för hur människan stegvis tog skärgården i anspråk var landhöjningen efter den senaste nedisningen.


Många av de gårdar som senare växte ut till byar byggdes under medeltiden. Under 1500- och 1600-talen skaffade sig staten ett starkt grepp om skärgården. Beskattningen av skärgårdens handel krävde register som ger oss en tydligare bild av hur öarna var bebodda. Men stormaktstiden innebar också många och långa krig där skärgården vid flera tillfällen drabbades hårt. Som en tragisk slutpunkt på det svenska stormaktsväldet brändes stora delar av bebyggelsen i skärgården sommaren 1719.


Under resten av 1700-talet återhämtar sig skärgården sakta men säkert och befolkningen ökade. Under 1800-talet förbättrades kommunikationerna påtagligt när ångbåtarna börjar trafikera öarna regelbundet. Under denna tid ökade också näringsfriheten och befolkningen utvecklade det mångsyssleri som är så typiskt för skärgården, d v s en kombination av jordbruk, boskapsskötsel och fiske.


I samband med 1800-talets industrialisering växte en ny välbärgad medelklass fram som formade ett nytt liv i skärgården. En viktig förutsättning var ångbåtstrafiken. Den andra förutsättningen var tillgången på arbetsfri tid, något som den nya samhällsklass av grosshandlare och industriidkare ägde. I dessa välbärgade familjer vilade försörjningsansvaret enbart på männen medan hustrur och barn kunde njuta av långa lediga somrar.


Nu formades en ny syn på skärgården. Här spelade den välbärgade borgerligheten en central roll tillsammans med författare och konstnärer. Landskapet tilldelas estetiska kvaliteter och tillskrevs skönhetsvärden som ger välbefinnande. Friluftsmåleri och litterära skildringar under nationalromantiken i slutet av 1800-talet bidrog till att sprida bilden av skärgårdens skönhet. En annan aspekt på skärgårdens positiva kvaliteter är kopplat till synen på naturen som sund och hälsosam. Frisk luft, sol och bad blev åtråvärda företeelser som ger ett gott och hälsosamt liv.

Men inte bara samhällets mest välbärgade sökte sig till skärgården. Även om man inte hade råd att bygga en egen sommarvilla kunde man hyra in sig hos den bofasta befolkningen som fick välbehövliga extrainkomster. Konstnärer och författare hörde till denna grupp med August Strindberg som den kanske mest kände av skärgårdens sommarboende.


I början av 1900-talet inleds pensionatepoken och senare tiders enklare sport- och sommarstugor gav fler ur storstadens växande befolkning möjligheter att vistas i skärgården.
Naturen i allmänhet och skärgården i synnerhet lyfts ofta fram som en fristad, en plats där en kan vara sig själv. Bland klippor och skär har det lesbiska paret Saga och Malin hittat sin fristad på Bullerö. Dit flyr de ofta från vardagen. Det är en trygg plats där vi kan vara öppna med vår relation, säger Saga.

Bullerö, med sina 900 öar och kobbar, är idag ett naturreservat där stor möda har lagts ned på att återskapa odlingslandskapet. Länsstyrelsen arbetar genom en naturbevakare aktivt med olika tillgänglighetslösningar för att området ska vara välkomnande för alla. Innan Bullerö blev naturreservat 1967 ägdes området av Torsten Krüger som också var finansiär av teater och film. Han bjöd gärna in berömda gäster som Zarah Leander, Charlie Chaplin och Errol Flytt för att uppleva det exotiska skärgårdslivet. På Bullerö finns Bruno Liljefors ateljésom uppfördes 1909 under perioden då konstnären ägde Bulleö. Idag är ateljén ett museum, en upplevelse vid sidan av den storslagna naturen.

Lyssna till Saga och Malins berättelse.



bullando_ill För Malin och Saga är Bullerö en fristad.

bruno_liljefors_malarstuga Bruno Liljefors målarstuga, 1973

Sunnan_bullero Sunnan lägger till på Bullerö.