Förstukvistar och verandor

Förstukvisten eller verandan är en för väder och vind utsatt byggdel. Den utformades också som regel med sniderier som är känsliga för påverkan. Rötskador är vanliga liksom mekaniska skador som gör att detaljer gått förlorade. Försök hitta äldre fotografier där man kan se detaljer som försvunnit.  Det är vanligt att gamla verandor inte underhållits på länge eller underhållits med fel material. Även om snickerierna ser lite nötta ut är det inte säkert att du måste byta ut dom. Det enklaste är att måla om, reparera och byta ut efterhand som detaljerna verkligen gått sönder. Glasade verandor bör få vara kvar som det sommarrum de en gång var tänkta som. 
 
Om man ändå vill ta bort en veranda för att återgå till ett äldre utseende bör man tänka på att även dörren kan vara utbytt vid samma tillfälle och att dörröppningen kan ha höjts. Att byta ut detta skulle minska husets värde väsentligt.
 
Taket
Liksom för huset i sin helhet är det viktigast att se om taket. I första hand bör du använda det takmaterial som redan finns, reparera och komplettera. Risken finns  att vatten tränger in i anslutningen till husets yttervägg och orsakar röta. Det är vanligt att vatten stänker upp från taket till väggen och att snö ligger kvar. En lösning är att täcka av vinkeln med en plåt som dras upp en bit på väggen. Plåten kan dock, även om den målas i väggens kulör,  bli ganska störande. Ett alternativ om väggen är klädd med panel är att man betrakta den som ett skydd som måste underhållas eller bytas med jämna mellanrum.
 
Golvet
De öppna verandornas trägolv blir också utsatta för fukt i form av regn och snö vilket gör att de rötar. Vanligtvis är det endast delar av golvet som är ruttet och kräver byte. Undvik tryckimpregnerat virke. Virke av god kvalitet är redan naturligt impregnerat. Om man byter golvbeläggning bör man passa på att tjära den bärande konstruktionen under golvbrädorna.
 
Sniderier
Det är detaljer där fukten kan bli stående under längre tid som utsätts för röta, särskilt räckesdockornas infästning. Stolparna och räckena har ofta rötskador nedtill. Byt aldrig annat än rötskadade delar. Delarna går vanligen att åtgärda genom att lappa och laga eftersom virket ofta är av god kvalitet. Behöver du byta ut rötskadat virke eller snidade detaljer - tillverka och komplettera med delar med samma utseende som de som suttit på just din veranda. Att byta stolparna helt kan vara svårare. Man måste då plocka ned delar av hela verandakonstruktionen."
78;"<b>Muslinglas och färgat glas</b><br>
Mönstrat glas, s.k. muslinglas, var vanligt i snickarglädjens verandor och entrédörrar. Det mönstrade glaset utfördes genom att etsa handblåst vanligt fönsterglas i syrabad. Numera blästras muslinmönstren fram på vanligt planglas, vilket gör att det handgjorda, levande intrycket försvunnit.
 
Många glasverandor har rikt småspröjsade enkelbågar. Färgat glas användes ofta i dekorativt syfte runt kanterna på verandafönster under andra hälften av 1800-talet. Ofta kombinerades färgat glas och muslinglas. Rött, blått och gult var vanliga kulörer och glaset var genomfärgat, inte bemålat.
 
Utbyte av skadat glas bör ske med glas av liknande sort. Ett modernt planglas stämmer inte utseendemässigt. 
 
Om fönsterna behöver åtgärdas Se Fönster."

LS