Tak

Det viktigaste på ett hus är att taket är tätt och att konstruktionen, takstolarna är hela. Ett läckande yttertak kan vara förödande för en byggnad. Takkonstruktionen brukar vara i bra skick om yttertaket är tätt och om luftningen är god. Läckage leder ofta till en rötskada och dålig luftning ger risk för mögel- och svampbildningar över okontrollerbara ytor.

Stommen
Det är viktigt att virket är friskt, speciellt i det sk upplaget, den del av ytterväggen där takstolar vilar. Det är även viktigt att förbindningarna mellan de tvärgående, de dragstarka virket och de takbärande s k högbenen är i gott skick. Om begränsade delar av takstolarna har rötskadats byts dessa delar ut till nya av friskt virke. En timmerman kan hugga ur och laga i med friskt virke och även bedöma om konstruktionens bärighet har påverkats.

Taktäckningsmaterialet
Det är viktigt att med jämna mellanrum se över taket. En enda sprucken takpanna kan leda till omfattande skador. Innan takkonstruktionens dåliga partier byts ut skall orsaken till skadan åtgärdas. Orsaken kan vara en sprucken eller mossbevuxen tegelpanna, eternitplatta eller en sönderrostad plåtfals.

Hösten är ett bra tillfälle att se över taktäckningen. Tegelpannor som har hamnat snett rättas till och spruckna pannor ersätts med nya. Det är bra att ha några extra pannor av samma sort liggande i reserv.

Många taktäckningsmaterial blir efter ett antal år bevuxna med mossor och lavar. Speciellt takfall mot norr eller i skugga samt takfall under stora träd. Mossa och lava samlar fukt och gör därför att det tar lång tid för taktäckningsmaterialet att torka upp efter nederbörd. Organiskt material bör därför borstas bort. Enklast är att använda en piassavakvast. Det finns ingen anledning att ta bort tunna lavar utan det är framförallt lite tjockare lavar och mossor som bör borstas bort. Om det finns stora träd i husets omedelbara närhet bör de grenar tas bort som hänger över taket.

Plåtbeslagningar och hängrännor m m
Plåtbeslagningar skall kontrolleras återkommande. Plåtbeslagningar kan finnas runt skorstenar samt i anslutning till takfönster. Andra svaga punkter utgör möten mellan takfall, ränndalar, speciellt vanligt förekommande på 1800-talets panel- och schweizervillor men även på villor från början av 1900-talet. På dessa ställen ligger plåtinskott vilka bör ses över och hållas rena från ansamlingar av löv mm samt rost.

Hängrännor och stuprör måste rensas från barr och löv minst en gång om året, speciellt om stora träd finns i närheten.

Vindskivor, nockbrädor m m
Se över vindskivor, nockbrädor och eventuella vattbrädor då och då. Dessa delar är speciellt utsatta för väder och vind. (Se principskiss för skarvning av nockbräda)

Inredd vind
Vikten av att det finns god luftväxling under yttertaket kan inte nog nämnas. Om du planer att inreda vinden måste du först undersöka hur husets klimat fungerar. Ibland görs luftspalten för liten för att ge större boyta. Det är viktigt att det inte blir för tätt. Anlita en fackman och håll dig gärna till traditionella och beprövade material.

Inredning och isolering av vindar kan leda till fuktskador inifrån. Fuktig varm luft tränger upp genom taket och kondenserar i isoleringen eller mot takpanelen. Därför är det viktigt att ha en rejäl luftspalt på den kalla sidan om isoleringen. Luftintag vid takfoten och luftutsläpp vid nocken är bra eftersom luftens naturliga stigkraft då utnyttjas. Inred inte vindar utan att ta reda på hur husets klimat fungerar.

Alla genomgångar såsom skorsten, ventilationsrör, takfönster m m skall beslås och omkragas med plåt. Utgå alltid från traditionella  detaljutföranden, krångla inte till det.

Vid inredning av vindar i äldre hus tillkommer ofta takfönster vilket dock är bygglovpliktigt. Äldre takfönster utgör bra förebilder för moderna fönster. De är både tekniskt men framförallt estetiskt överlägsna.

KL