Fritidshusområden
Sportstugeområden blev vanliga i utkanterna av de svenska städerna på 1920-talet. En styrande faktor vid planeringen var närheten till allmänna kommunikationer. Ett stort antal sportstugeområden i Stockholmstrakten låg i nära anslutning till järnvägslinjer. I marknadsföringen angavs nästan alltid färdsätt till de olika områdena.
Sportstugorna skulle helst anläggas i kolonier efter en enkel plan. De första områdena lanserades av Förbundet för Fysisk Fostran. Förbundet tillhandahöll ritningar och gav råd om tomter som såldes eller utarrenderades. Till förbundet var de två arkitekterna Evert Milles och Gustaf Odel knutna. I Stockholmstrakten bildades flera fastighetsbolag med utgångspunkt från ett markområde som skulle exploateras. Sportstugeområdena placerades ofta i närhet till vatten, även insjöarnas stränder exploaterades. Tidigare oexploaterade områden i ytterskärgården som kunde nås med motorbåt bebyggdes. Det var inte ovanligt att områdena skar av allmänhetens tillgång till stränderna.
De första områdena för friluftsstugor i Stockholm uppfördes på Lidingö mellan 1910 och 1912. Här nedan presenteras tre exempel på sportstugeområden i Stockholmstrakten.
Trolldalen på Lidingö
Trolldalen på Lidingö är ett av landets äldsta sportstugeområden och tillkom år 1912 på mark som tidigare hade tillhört Boo säteri. Området var skogigt och sluttade brant ner mot Askrikefjärden. Initialt kunde man endast ta sig till området med tåg varefter man fick promenera ca en halvtimme. Ganska snart kom en ångbåtsförbindelse igång och en väg drogs fram till området. Trolldalsområdet indelades i kvarter vilka fick namn som Sportmannen, Bergtrollet m.m. Tomterna var ganska små, ungefär 500 m2. Ursprungstanken var att området skulle vända sig till mindre bemedlade och endast bebyggas med små stugor. Tre byggnadstyper finns representerade i området. En är inspirerad av mellansvenska torpstugor, en av dalastilen och den tredje är präglad av egnahemsvillor. De flesta av byggnaderna i området ritades av Evert Milles eller Gustaf Odel. Sedan år 2000 finns en detaljplan över området som syftar till att bevara Trolldalens karaktär.
I Trolldalen pågår en omvandling till permanentbebyggelse. Många av stugorna har byggts om- och till på olika sätt och bebos året runt. En del stora villor har uppförts på de små tomterna.
Årsta havsbad
Vid slutet av 1920-talet började HSB (Hyresgästernas Sparkasse och Byggnadsförening) med dess dåvarande VD, arkitekten Sven Wallander i spetsen att planera för en blivande sommarkoloni. Sommarkolonin skulle vända sig till den genomsnittliga storstadsbon och ligga inom en 4 mils radie från Stureplan. Valet föll på Årsta Strand, sedermera Årsta Havsbad i Stockholms södra skärgård. Grundläggande för Årsta havsbad var att anläggningen helt byggde på kooperativ basis, det fanns inga vinstmotiv.
Årsta havsbad avsåg att omfatta 600 små stugor, sportplatser m m Till en början fanns det 10 olika stugtyper för spekulanterna att välja mellan. Stugorna ritades av HSB:s egna arkitekt Osvald Almqvist.
Årsta havsbad bevarar fortfarande karaktären av fritidshusområde trots ombyggnader och nybyggnader.
Tranholmen i lilla Värtan
År 1928 bildades fastighetsaktiebolaget Tranholmen. Sex år senare började styckningen av Tranholmen till sportstugetomter. Utbyggnadstakten var störst mellan åren 1934-36. Sportstugetomterna på Tranholmen var ca 1200 m2 stora och till stor del bebyggda med monteringsfärdiga hus i ett plan. För många av fastighetsägarna på Tranholmen utgjordes de första sportstugorna av små enkla bodar vilka senare byggdes till eller kompletterades med större sportstugor. Tranholmen försågs med vägnät, trots att biltrafik var förbjuden på ön. Elnät och vatten fanns att tillgå för fastighetsägarna. Flera allmänningar fanns med i planeringen och anlades, bl a fanns tennisbana, krocketbana, lek och idrottsplats samt platser för bad och båtförtöjning för stugägare utan strandtomt. I öster på ön fanns även en kilometerlång strandpromenad.
Tranholmen bebos alltmer åretrunt trots avsaknaden av bilförbindelse till- och på ön. Än så länge är bebyggelsen på ön relativt småskalig även om en del större villor har uppförts.
KL
