Bronsåldern 1800 - 500 f Kr

Den nordiska bronsåldern varade i över tusen år, mellan 1800 och 500 f. Kr.

De bronsföremål som först nådde Norden från Medelhavsomådets högkulturer var stora dyrbarheter med hög status.

Brons är en legering av koppar och tenn och det dröjde inte länge förrän nordiska konsthantverkare hade lärt sig de olika sätten att gjuta, också de mest avancerade. Antagligen använde de skrot eller importerade metalltackor som råmaterial. Bronsverkstäder har påträffats vid utgrävningar på flera platser i Stockholmstrakten. Vid Hallunda i Botkyrka påträffades ett gjuteri med spår av ugnar och fynd av verktyg, formar och deglar.

Smycken och vapen
De vanligaste bronsföremålen som tillverkades var smycken, vapen och redskap. Dessa bars till klädseln, användes vid ceremonier eller offrades till gudarna. Typiskt för bronsåldern är de bronssmycken och halsringar som offrats parvis i sjöar och våtmarker. Hantverkarna blev allt skickligare och under perioden framställdes några av de smakfullaste och mest utsökta föremål vi känner till från forntiden.

Bronsålderns klimat var i början ganska varmt och fuktigt men mot tidsålderns slut, ca 600 f. Kr, inleddes en lång, svalare period.

Genom landhöjningen förändrades landskapet successivt. I den södra delen av Stockholms län steg landet med två-tre meter, i de norra delarna med så mycket som ca tio meter. Med landhöjningen frilades stora slätter och sprickdalar som blev till frodiga strandängar som gynnade boskapsskötseln, den viktigaste näringen under bronsålden. Djuren hölls för det mesta utomhus året om. Också fiske och jakt bidrog till försörjningen. Korn och vete odlades på små åkrar.

Byar och hallar
Under bronsåldern började bebyggelsen breda ut sig och spår av hela byar med imponerande hallbyggnader och kultplatser har på senare år påträffats vid arkeologiska undersökningar i Stockholms län. Så till exempel vid Åbrunna i Österhaninge (Haninge kommun) vid ett vägbygge på 1990-talet.
Dessa hus har varit uppförda med kraftiga trästolpar och har haft halm- eller vasstak. Väggarna har bestått av flätat ris som tätats med lera och djurspillning.

Typiska spår efter platser där bronsålderns gårdar legat är de så kallade skärvstenshögarna. För att hålla värmen, koka vatten och laga mat värmdes stenar upp på härden. När stenarna spruckit flera gånger av hettan och därför blivit obrukbara slängdes de på sophögen. Arkeologistudenter från Södertörns högskola grävde våren 2004 ut en skärvstenshög i Hallunda (Botkyrka kommun) och fann då förutom skörbränd sten, kol och jord också krukskärvor och runda knackstenar. Dessutom brända benflisor och en pilspets av brons, vilket innebar att någon hade begravts i skärvstenshögen.

Gravröse med bronssvärd
Genom undersökningar av gravar och andra arkeologiska lämningar kan vi få inblickar i bronsåldersmänniskornas föreställningsvärld och religion. Hövdingar och stormän begravdes i stora gravrösen, väl synliga på höjder i landskapet, och i gravarna placerades påkostade gravgåvor. I en hög i Alby (Botkyrka kommun) återfanns till exempel ett bronssvärd. Många forskare anser att det under stenålderns slut hade bildats en aristokrati som introducerade den nya metallen i det nordiska samhället.

Vanligt folk begravdes på anspråkslösare sätt i närheten av gården. Under bronsåldern ägde en förändring rum från jordbegravningar till kremeringar, något som kan tolkas som ett religionsskifte. En omfattande sådan yngre bronsåldersmiljö med flera boplatser och omkring 100 gravar undersöktes på 1980-talet inför byggandet av Skärgårdsstad vid Översättra (Österåkers kommun).

Offer innanför vallar
Från yngsta bronsåldern och äldsta järnåldern finns lämningar av vallanläggningar. De kan ha fungerat som bygdernas samlingplatser eller maktmanifestationer. En sådan anläggning, vid Odensala (Sigtuna kommun), undersöktes på 1990-talet inför bygget av Arlandabanan. Den var stor som en halv fotbollsplan och omgavs av dubbla, låga stenvallar. Där fanns spår efter djur- och växtoffer som tolkades som fruktbarhetsceremonier. En annan betydligt större sådan anläggning som delvis är undersökt finns vid Draget (Upplands Bro kommun). Den är omgiven av tre vallar.

Bilder av skepp
Hällristningar är karaktäristiska lämningar från bronsåldern och motiv som ständigt återkommer är båtar och skepp, som bör ha spelat en stor roll vid denna tid, både i det dagliga livet och vid riter och ceremonier.

I berghällarna knackades också in bilder av solen, vapen, djur och åkerbrukande människor. Fotsulor och vissa andra figurer kan representera olika gudar. De små skålformade gropar, ibland kallade älvkvarnar, som finns i stort antal anses ha haft samband med fruktbarhetsoffer. Kända hällristningar i länet finns vid Örsta i Angarn (Vallentuna kommun) och Slagsta (Botkyrka kommun).