Havsbad

Under 1800-talet utvecklades havsbadandet. Till en början rådde det delade meningar om huruvida det var nyttigt eller inte med kallbad. En av förespråkarna i Sverige var Carl Curman. Han anlade två av de större badhusen i Stockholm och bedrev praktik som badläkare i Lysekil. Det var endast de mest förmögna i samhället som hade råd att resa till brunns- eller badorter.

Flera av de orter som tidigare varit s k brunnsorter utvecklades till badorter. I Sverige var den först på västkusten som badortslivet utvecklades. På ostkusten etablerades den första badanstalten i Norrtälje år 1844. Förutom Norrtälje utvecklades Vaxholm, Södertälje och Nynäshamn till populära badorter. Badinrättningar växte även fram i Furusund, på Dalarö och i Saltsjöbaden.

Badorterna bestod vanligen av badhus, societetshus, värdshus och restauranger som omgavs av ett parkområde. Privata sommarvillor uppfördes ofta i anslutning till badorterna.

KL