Lås och nyckelskyltar
Fällbomslås/smällelås
Under 1700- och 1800-talet var det vanligt med fällbomslås eller smällelås av smidesjärn. Kolven var fjädrande och smällde igen automatiskt så snart man släppte nyckeln. Låstypen är medeltida, men tillverkades ända in på 1800-talet.
Klinka
Klinkan var den enklaste typen av lås. En klinka av järn med vred, finner man idag oftast på enkla bräddörrar och ytterdörrar. I bondstugorna var klinkorna den vanligaste låstypen på alla slags dörrar ända till 1800-talets slut, då de ersattes med de dyrare kammarlåsen.
Kammarlås
Ur de tidigare låstyperna utvecklades kammarlåset. Kammarlåset var en följd av att man ville dölja låskonstruktionen och göra låset nättare. Kammarlåset är i huvudsak ett inbyggt fällbomslås där regeln döljs av ett låshus och manövreras med ett vred. Utanpåliggande kammarlås sitter i princip alltid på insidan av dörren, så att man låser om sig då man går in i ett rum.
Låsen var ända fram till 1800-talets mitt vanligen utanpåliggande kammarlås försedda med vred och nyckel. De förekom redan på 1700-talet och de äldsta typerna var oftast stora, rektangulära och försedda med platta vred. Med tiden gjordes låshusen mindre och vreden äggformade. Det sena 1800-talets och 1900-talets fabrikstillverkade kammarlås var mindre än tidigare, kvadratiska och hade ofta en invändig regel med ett litet vred. Vid sekelskiftet 1900 försvann efterhand vreden och ersattes av trycken, oftast i mässing. Kammarlåsen var vanliga långt in på 1900-talet men ersattes efterhand alltmer av infällda lås, s k instickslås.
Infällda lås, s k instickslås
De infällda låsen förekom redan på 1700-talet men blev vanliga strax efter 1800-talets mitt. De infällda låsen användes först i pardörrar som då utrustades med gjutna mässingstrycken med posthornsform, s k posthornstrycken. Senare tillverkades spolformiga trycken med trycken av mässing eller trä och mässing. Under 1800-talets senaste decennier förekom en rad olika typer, ofta med trähölje. I enkeldörrar blir infällda lås vanliga först i början av 1900-talet.
Vred och trycken tillverkades av järn eller mässing. Mässingsbeslag ansågs mer exklusivt och förekom framförallt i finare miljöer under 1700- och 1800-talets första hälft. Vid 1800-talets slut slog mässingstrycken igenom även i enklare hem, både på infällda lås och kammarlås. Under 1930-talet introducerades de svarta eller vita bakelittryckena med förnicklade detaljer.
Trycken och långskyltar i bucklig smidd stil blev vanliga i början av 1900-talet och tillverkas ännu.
Nyckleskyltar
Låsen hade fram till 1800-talets mitt separata nyckelskyltar av järn. Ibland hade nyckelskyltarna en s k kläpp som förhindrade insyn och drag. Utformningen an nyckelskyltar varierade, men de vanligaste formerna var de ovala, spetsovala och fyrkantsovala. I mitten av 1800-talet när de fabrikstillverkade kammarlåsen kom fortsatte man att tillverka nyckelskyltar i samma modeller men de gjordes slätare och tunnare.
Vid 1900-talets början blir trycken med s k långskyltar, istället för separata nyckelskyltar, vanliga.
LS