Eldstäder

Kakelugnar
Kakelugnar har alltid utformats som ett påkostat inredningsföremål i enlighet med tidens mode. Kakelugnen är en betydelsefull del av ett hus karaktär och ger rummen en trevlig atmosfär och värme. 1700-talets svenska kakelugnskonstruktion är en väl fungerande värmekälla så det finns anledning att behålla kakelugnen inte enbart som stämningsskapande inredningsföremål.

Förekomst
Kakelugnen förekom först bara på herrgårdar och i förmögnare borgarhus. Under 1830-40-talen blev det vanligare med kakelugnar också på storbondgårdar. Men till arbetarhemmen kom den först ganska sent under 1800-talet.

Tillverkning
De flesta kakelugnarna tillverkades av lokala kakelugnsmakare. Under 1700-talet börjar kakelugnar också tillverkas av de stora porslinsfabrikerna i Stockholm. Rörstrand påbörjar sin tillverkning år 1726 och Mariebergsfabriken var i gång under åren 1760-1788.

I och med industrialiseringen av kakelugnsmakeriet efter 1800-talets mitt fick man med förbättrade metoder en höjning av kvalitén. Produktionen av kakelugnar ökade och kakelugnsfabrikerna var många. Många små krukmakerier fortsatte ändå sin tillverkning in på 1900-talet, men den stora produktionen av kakelugnar var förlagd till fabriker.

Rörspisar
Den enklaste varianten av kakelugnen är den s k tegelkakelugnen, också kallad rörspis eller rörugn. Rörspisen blev vanlig vid det nya rökgångssystemets införande under sent 1700-tal och förekom under hela 1800-talet och 1900-talets första årtionden.

LS