Innervägar

Ett hus är fullt av spår från tidigare invånare och brukare. En spännande uppgift kan vara att försöka kartlägga rummens väggbehandling under olika tider. Under åren kring sekelskiftet 1800 blev tapeterna vanligare bland bönderna. Från den tiden finns gott om tapetfynd och förvånansvärt många av de här tapeterna sitter fortfarande kvar på sina väggar. 
 
Tapeter är dock ett lättåtkomligt men ofta svårtolkat material. Lager ligger över lager och visar tydligt hur man i slutet av 1800-talet och kring sekelskiftet tapetserade om betydligt oftare än vad vi gör nu, kanske särskilt i enklare miljöer där slitaget var stort och tapeterna av dålig kvalitet. 
 
En jämförelse av tapetlagren utifrån stilhistoriska normer kan lätt ge en förvirrande bild. Ofta hittar man utseendemässigt ålderdomliga tapeter klistrade över tapetskikt, som utseendemässigt verkar vara betydligt yngre och moderna. En förklaring till detta kan vara att man köpte det som var billigast, vilket just kunde vara de omoderna tapetmönstren. 
 
Datering av äldre tapeter kan vara svårt att enbart göra med hjälp av mönster, men god hjälp till datering ger de tidningsblad som man använt för att makulera, det vill säga klistra på väggen före tapetsering. 
 
Det bästa är om tapeterna kan sitta kvar på väggen som en slags historiebok. Om man av någon anledning är tvungen att ta bort all interiör väggbeklädnad kan man spara ett stort stycke av alla tapetlager. För analys kan man lossa en bunt av ungefär en A 4-sidas format som läggs in mellan våta tidningar, eventuellt med hushållspapper som skydd mot trycksvärtan, och placeras i en tillsluten plastpåse. Nästa dag har tapetlagren lossnat från varandra.

AL