Olika typer av grundläggning

Hus i träkonstruktion (timmer, skiftesverk, korsvirke) grundlades i äldre tider endast punktvis, med en stor sten under de belastade punkterna i konstruktionen. Hörnstenarna är nedgrävda i marken. Ofta är grundläggningsdjupet ganska litet i äldre grunder, långt ifrån frostfritt. Grundstenarna kan röra på sig på grund av tjälen. I vissa fall har man dock grävt sig ner till frostfritt djup och fyllt gropen med stora stenar. Ibland staplades flera stenar på varandra för att få upp huset en bit över marken. Härbren, lador och andra uthus hade ofta endast hörnstenar - långt fram i tiden. Här följer några exempel på traditionell grundläggning.

Bjälklag direkt på mark
Bjälklaget i äldre timmerhus kunde bestå av ett antal bjälkar som låg direkt på marken. Ovanpå bjälkarna låg golvbrädorna. Bjälkarna var inte fästa i stommen, detta gjorde det lättare att byta dem om de blev rötskadade. Under husets knutar låg flata stenar nedgrävda. Bottenbjälklaget kunde fyllas med en blandning av sand, grus och aska för att isolera mot golvdrag. Man kunde också blanda i kalk som ansågs förhindra angrepp av skadedjur.

Ett annat traditionellt sätt att värmeisolera grunden och bottenbjälklaget var med s k mullbänk. På insidan av syllen eller grunden har man skottat upp ett lager jord, torv eller sand så att konstruktionen hålls tät. Grund med mullbänk var vanligt t o m 1800-talet.

Torpargrund
Med tiden lyftes timmerhuset upp från marken och ställdes på högre hörnstenar, en anledning kan vara att man ville efterlikna herrgårdar och stadsbebyggelse på höga stengrunder.
Det är bara hörnstenarna som har bärande funktion. Bärande stenar finns även under korsande mellanväggar. Mellan hörnstenarna har man vanligtvis staplat upp natursten, för att täta mot drag, ofta utan bruk men ibland sammanfogade med kalkbruk. Grunden är inte fylld utan under huset fanns ett ventilerat utrymme. Bjälklaget kan vara upplagt på grundmurens innerkant eller inlaxat mellan första och andra stockvarvet. Bottenbjälklaget är isolerat t ex med torvmull, fr o m 1900-talet används ofta sågspån. Torpargrunden var vanlig under 1800-talet och finns än idag i många bostadshus på landsbygden.

Grund på rustbädd
Om underlaget var dåligt kunde grunden läggas på en rustbädd av trä, ris eller pålar. Grundvattnet måste nå över konstruktionen. Om grundvattnet sänks ruttnar det vattendränkta virket snabbt, med sättningar som följd.

Stenhusets grund
Stenhusets grund fungerar på ett annat sätt. Här ska hela grunden klara att bära den tunga stenkonstruktionen. Stenhus är känsliga för sättningar. Om grunden sjunker på något ställe kan muren få stora skador.

FMR