Träpanel 1850-1900-tal

En rik panelarkitektur
Under andra hälften  av 1800-talet gavs det ut en mängd tidskrifter och planschverk där man
kunde hämta inspiration och information om man stod i begrepp att uppföra en ny manbyggnad på gården eller en villa. Här presenterades hus i "cottagestil" i schwezeristil"" och i "fornnordisk stil" m fl. Den s k schweizeristilen karaktäriseras av bl a kraftigt utskjutande tak med synliga taksparrar "taktassar",  lövsågerier, stora balkonger och verandor med lövsågade räcken och rikt dekorerade fönsterfoder. Efterhand blandades drag från de olika stilarna.

Träpanelen fick allt rikare utformning. Den kunde spikade liggande eller stående på olika byggnadsdelar. En stående panel på övervåningen kunde avslutas med dekorativa spetsar. Panelen på nedervåningen var ofta liggande. Ibland kunde den t o m spikas diagonalt inom en begränsad yta. Fältindelningar och listverk blir viktiga för uttrycket. Panelen var i de flesta fall hyvlad och målad med linoljefärg. Fasspontpanelen och pärlspontpanel  var mycket vanlig. Andra varianter är panel på förvandring och fjällpanel. Panel på förvandring är mycket vanligt i amerikanskt träbyggande och även på vissa håll i Norge. I Sverige förekommer den från slutet av 1800-talet.

Lövsågerier
Snickarglädje hör ihop med panelarkitekturen från 1800-talets andra hälft. Att smycka fasaden med sågade dekorationer eller "ornamenter" blev mycket populärt. Lövsågerierna hittar vi ofta på verandorna och under takfoten, Även fönster, dörromfattningar och avdelande lister fick en rikare utformning under perioden. Snickeridetaljerna fick ofta en färgsättning som kontrasterade mot fasaden i övrigt.

1900-tal
Panelerna får nu enklare profiler. Den stående panelen kommer tillbaka. En enkel locklistpanel blir den helt dominerande från 1930-talet. Panelen görs medvetet enkel, som en slät yta och listerna görs så tunna som möjligt. Fodren kring fönstren blir mindre och mindre för att slutligen helt försvinna – åtminstone som ideal.

Den liggande "stockpanelen", som ger associationer till ett timmerhus,  är vanlig på sportstugor från 1930-talet och framåt.

FMR