Det gamla Grisslehamn – ett arkeologiskt forskningsprojekt

Under den första veckan i september 2002 utförde Stockholms läns museum tillsammans med Väddö hembygdsförening en arkeologisk undersökning av några intressanta grunder i gamla Grisslehamn. Projektet möjliggjordes genom att Länsstyrelsen bidrog med medel. I och med Drottning Kristinas förordning om "Post-Bådhen" av den 20 februari 1636 inrättades det verkliga postväsendet i Sverige. Vägen Stockholm - Grisslehamn blev 1638 officiellt postväg. Under den första halvan av 1600-talet uppförs en krog här och under 1680-talet byggdes det första posthuset. Dessa brändes 1719 i samband med Ryssarnas härjningar i området. År 1723 återuppbyggdes posthuset men redan 1754 brann detta åter ned varvid postgången flyttades norrut till Byholma, det område som idag kallas Grisslehamn.

Lämningar efter hus
Det är troligt att vi med denna utgrävning lyckats identifiera två hus som är resterna efter gästgifweribyggningen som nämns i ett syneprotokoll från 1727. Dessutom hittades resterna efter en källargrund som förmodligen hör till ett äldre skede (före 1719).

Under båda husen kunde spår efter äldre anläggningar iakttas. Frågan om dessa utgör rester efter de hus som brändes av ryssarna 1719 eller om de är ännu äldre får stå obesvarad.

Fynden
Ett vanligt fynd från den här tiden är kritpipor. De som låg gömda här kom framför allt från Holland och England och daterades till 1600-tal och tidigt 1700-tal. Det förekom även några exemplar med riksvapnet och Upplands vapen, troligen tillverkade i Stockholm efter 1721.

En annan fyndgrupp var olika typer av glas och bägare, av både vitt och grönt glas. Det framkom även ett bemålat glasföremål med en ovanlig kantig form. Detta kan antingen vara en flaska eller ett sexkantigt högre glas, det senare vanligt under 1600-talets början.

Det var gott om keramik av olika typer, lergods, flera skärvor hade vackra mönster. Lite exklusivare är fajanser och tidigt porslin. En skärva bar stämpel från Rörstrand: Stockholm 11/x 1721? Här fanns också delar till krus som tillverkades I områdena runt floden Rhen I Tyskland.

Ett fynd var speciellt, nämligen två fragment av ett solur av sandsten Plattan var av den typ som placerades horisontellt på ett underlag, kanske en sockel av något slag. Soluret hade endast funktion under de timmar då solen fanns till hands varför inte den cirkulära formen som vi är vana vid behövts. Fyndet dateras till 1600-talet, möjligen tidigt 1700-tal.

Ett relativt stort antal mynt framkom vid grävningen, omkring 20-25 stycken från tiden 1627-1750-tal. Tolv av mynten hittades samlade under golvet invid spisen.

Sist men definitivt inte minst ska benfynden nämnas. Vid utgrävningen gjordes en bedömning av materialet vilket visade sig komma från våra vanliga husdjur, nötkreatur, får, get, svin och något ben från häst. Fågel fanns representerad med både tamhöns och skogshöns men troligen också sjöfågel. Fisk av olika arter kunde också identifieras (bl.a. abborre och gädda).

Äldre hamnanläggningar
Färderna över havet till Finland via Åland har uråldriga anor, så långt tillbaks som till medeltid finns skriftliga källor. En viktig frågeställning för oss är om Grisslehamn är den hamn som omnämns i de medeltida dokumenten. I dessa uppges att det på Väddö fanns en hamn varifrån havsfärjan utgick men utan att nämna någon närmare lokalisering. Därför gjordes en kartering av området.

På storskifteskartan för Hammarby från 1779 ligger en hamnbassäng ungefär 1-1,5 m över dagens havsnivå. Man räknar grovt med en landhöjning på ½ meter per 100 år vilket betyder att vattenlinjen gick här omkring 16-1700-talen. Strax nedanför de undersökta huslämningarna hamnar vattennivån på 5 - 5,5 meter över havet, vilket ger en datering runt 1000-talet. Minst fyra rader med sten på omkring 2-2,5 meter över havet iakttogs. Dessa kan tolkas som båtlänningar, dvs. en plats där man drog upp båtar. I och kring denna miljö kan även andra grunder och otydliga stensamlingar ses. På grund av växtligheten kunde inte någon utförlig kartering av området utföras.

Frågor inför kommande undersökningar
Hur ser de topografiska förutsättningarna ut för en medeltida hamn?

Vart går den på 1700-talet benämnda Krogarhagen´s exakta gränser?

Finns stratigrafi i den igenväxta hamnbassängen?

Finns fler uppgifter i arkiven, vilka kan belysa den äldsta postgårdens villkor?

Hur kan projektet åskådliggöra resultatet från undersökningarna?

Utgörs den husgrund som påträffades 2001 av hembygdsföreningen rester efter det stall som nämns i syneprotokollet från 1727?

Margareta Boije, Stockholms läns museum