Terrassen i Lilla Karby – ett arkeologiskt forskningsprojekt

Projektets bakgrund
Under september 2006 genomförde länsmuseet, tillsammans med frivilliga från hembygdsförbundet, Täby hembygdsförening och andra intresserade, en undersökning av en husterrass vid Lilla Karby i Täby. Arbetet ingår i ett av länsstyrelsen finansierat, preliminärt flerårigt, forskningsprojekt som syftar till att ta reda på mer om platsens historia och de lämningar som finns där. Terrassen utgörs av en cirka 37 x 8 meter stor och ovan mark synlig stenram, belägen på ett krön i anslutning till ett delvis undersökt gravfält. Några av de intilliggande gravarna undersöktes år 2004 och kunde dateras till 400- och 500-talen. Den största undersökta graven visade sig vara en folkvandringstida kammargrav med ett exklusivt innehåll som talar för att gården under denna tid troligen tillhört ett övre socialt skikt. Om detta finns bland annat att läsa i en separat artikel här på hemsidan. Då terrassen ligger endast 25 meter från den plats där kammargraven påträffades, så antogs lämningarna kunna ha ett samband. En arbetshypotes var att det kunde röra sig om en med gravfältet samtida hall, en typ av representationsbyggnad som från och med romersk järnålder förekommer vid gårdar av stormannakaraktär.

Den arkeologiska undersökningen
Två mindre ytor grävdes för hand både innanför och utanför stenramen. Syftet var dels att närmare försöka datera terrassen, men också att se hur den förhöll sig till de omkringliggande gravarna på platsen. I samband med en förundersökning 2002 så uppmärksammade länsmuseet att det strax intill stenramen fanns stora stenpackningar, vilka kunde utgöra gravar. Det verkade även som att dessa överlagrades av terrassen, vilket var ett förhållande som närmare behövde utredas.

Forskningsundersökningen har dock visat att dessa stenpackningar troligen är en del av terrassens konstruktion. I nuläget finns därför inga bevis för att terrassen skulle överlagra några gravar, även om detta fortfarande inte kan uteslutas. De få fynd som påträffades framkom endast uppe på platån och inom stenramen. Där fanns även två stolphål, vilka talar för att terrassen sannolikt har hyst en större byggnad med takbärande innerstolpar.

Trots att vi i närheten av stolphålen hittade keramik av en typ som vanligen brukar dateras till järnålder, visade 14C-analyser av träkol och en spik att huset sannolikt är medeltida. Detta var något överraskande, eftersom lämningen till sin övergripande karaktär kan beskrivas som ”typiskt” förhistorisk. Resultaten visar på den kunskapslucka som finns vad gäller landsbygdens materiella kultur under äldre medeltid. Troligen har förändringarna varit marginella, i förhållande till yngre järnålder. Den mer välkända materiella kulturen från de framväxande städerna verkar således inte vara representativ för den samtida landsbygden.

Spåren av den medeltida adeln?
Det oväntade resultatet är spännande ur flera aspekter. Om nu terrassen har uppförts under medeltid, så måste vi ställa oss frågan vad syftet kan ha varit? Dess storlek och placering talar för att sannolikt inte bör röra sig någon enkel hölada.

En titt i arkiven visar att Karby omnämns i skrift för första gången 1304 i samband med att lagmannen Birger Persson då får gården till skänks av kungen. Birger Persson är för vår tid kanske mest känd som far till den heliga Birgitta, och var en mäktig man i Sverige under denna tid. Tidigare hade gården ägts av en annan adelsman, Abjörn Sixtesson och Karby verkar genomgående kunna förknippas med en högreståndsmiljö. Det är också någon gång under 1200- eller 1300-talen som den första sockenkyrkan i sten uppförs i Täby. Det är inte omöjligt att bygget finansierades av någon av de ovan nämnda adelsmännen och att dessa också ligger bakom byggandet av terrassen vid Lilla Karby. Detta är dock ännu bara en hypotes som eventuellt kan besvaras genom fortsatta undersökningar på platsen. Förhoppningsvis får vi under 2008 tillfälle att gå vidare med forskningsprojektet för att närmare utreda dessa frågor.

Med vänlig hälsning
Richard Grönwall & Göran Werthwein


Rapporten från grävningen finns här

Lästips
# Grönwall R & Werthwein, G. 2005. Lilla Karby. Ett folkvandrinsgtida-vendeltida gravfält i Täby. Rapport UV Mitt/Stockholms läns museum. DAFF 2005:19. Riksantikvarieämbetet.
# Herschend, Frands. 1997. Livet i hallen. Tre fallstudier i den yngre järnålderns aristokrati. OPIA 14. Uppsala.
# Allerstav m fl. 1991. Fornsigtuna. En kungsgårds historia. Stiftelsen Upplands-Bro fornforskning. Tierp.
# Hagerman, Maja. 2003. I miraklers tid. Bland madonnor, stenhuggare och helgon i medeltida kyrkor. Prisma. Stockholm.