Sjurån – ett arkeologiskt forskningsprojekt

Sjurån är belägen en knapp mil nordöst om Rimbo samhälle i Norrtälje kommun i Uppland, och på platsen har som namnet antyder sju byars gränser tidigare sammanstrålat. Sjurån utgör också en gammal gränspunkt mellan tre socknar och tre härader, och här finns en unik mängd gränsmonument av skiftande karaktär och storlek samlade. Även om platsen ur denna aspekt är nog så spännande och väl värd ett besök, är det inte själva Sjurån och dess gränsmonument som projektet initialt kommer att beröra.

Strax öster om Sjurån uppmärksammade Lohärads hembygdsförening i slutet av 1980-talet ett stort antal lämningar, dels i form av en stor hästskoformad stenvall, dels i form av röjningsrösen, vilka numera finns registrerade i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (nr 167 i Lohärads socken). Hembygdföreningen har allt sedan lämningarna påträffades försökt få svar på vad lämningarna representerar och hur gamla de är. Efter en förfrågan från Länsstyrelsen i Stockholms län åkte Stockholms läns museum till Sjurån i juni 2001 för att se vad som kunde göras för att bringa klarhet i frågan.

Sjurån ligger närmast centralt inom Gölveden ett omkring 100 km2 stort bergigt skogsområde. Inom Gölveden finns idag endast tre förhistoriska lämningar registrerade utöver röjningsröseområdet vid Sjurån. Dessa utgörs i samtliga fall av fornborgar vilka är belägna i områdets utkant, i anslutning till de omgivande bygderna.

Vid länsmuseets besök vid Sjurån kunde vi konstatera att många (alla?) av de registrerade röjningsrösena i stället utgjordes av gravar i form av stensättningar och rösen och att fornlämningarna var fler och täckte en större yta än den som registrerats i fornminnesregistret. Formlämningarna sträcker sig bland annat västerut mot Sjurån där några av gränsmonumenten sannolikt också ursprungligen har utgjort gravar. Inom gravområdet finns förutom vallanläggningen också mindre stenröjda ytor. Hur eller till vad vallanläggningen och de röjda ytorna har använts har vi idag inget svar på.

Gravarna kan utifrån uppbyggnad och utseende troligen dateras till bronsålder eller äldre järnålder (ca 1800 f Kr - Kr f). Om även vallanläggningen, de röjda ytorna och eventuella röjningrösen är från denna tid och har samband med gravarna kan dock inte avgöras utan en arkeologisk undersökning. Det forskningsprojekt som nu planeras ska försöka besvara några grundläggande frågor kring fornlämningskomplexet inför en eventuell fortsättning på projektet.

Några av de frågor vi vill ha svar på är;
- Hur stort är fornlämningsområdet?
- Hur många och vilken typ av lämningar finns inom området?
- Vilken datering har de olika lämningarna?
- I vilken miljö har anläggningarna tillkommit?
- Hur och till vad har vallanläggningen och de röjda ytorna använts?

Projektet som kommer att utföras i samarbete med Lohärads hembygdsförening och Stockholms läns hembygdsförbunds arkeologisektion, finansieras med bidrag från länsstyrelsen. Projektet löper över två år med två fältveckor vartdera året och kommer att påbörjas efter midsommar i år. Under sommarens fältarbete kommer området inventeras och karteras samt en del av vallanläggningen och ytan innanför denna att undersökas. Under nästföljande år planeras en grav samt någon av de stenröjda ytorna att undersökas. Resultaten från undersökningarna kommer att presenteras löpande på museets webbplats vartefter undersökningar och analyser blir klara. Utfallet av dessa undersökningar får sedan visa om det finns vetenskapliga eller pedagogiska skäl att driva projektet vidare.


Kjell Andersson, projektledare

Läs mer om Sjurån i rapporten från projektet: