Graffiti Spaces 29 januari - 20 september 2015

Hur, var, varför och för vem har graffitin sedan 1983 tagit plats i Stockholm? Graffiti Spaces handlar om graffiti som konstnärligt uttryck i den moderna staden. Om att ta plats och att skapa plats. Utställningen i Stockholms läns museums lokaler i Dieselverkstaden presenterar sju personliga installationer från sju platser som alla varit stilbildande för Stockholms graffiti.

Stilen och handlingen
Graffiti som uttryck utspelar sig i det gemensamma stadsrummet. Med eller utan tillstånd. Präglad både av stilmedvetenhet och handlingskraft är graffiti lika mycket konsten att skriva ett språk som modet att ta aktiv plats i staden. Det är ett osanktionerat estetiskt uttryck som stör ordningen och ibland medvetet bryter mot de regler som de flesta av oss lyder under. En konstform som ses av alla men vars nyanser enbart förstås av de utvalda. En konstform som går ut på att tillfälligt sätta sitt märke på stadens väggar.

Platserna
Graffiti spaces utgår från sju platser som speglar graffitins framväxt i det moderna Stockholm. Med undantag för Snösätra, Bromsten och den lagliga Märstaväggen är det platser som idag inte bär några spår av tidigare generationers graffitimålare. Som offentligt uttryck karaktäriseras graffiti av att vara flyktig. Hus rivs, målare adderar nya lager till befintliga målningar och fastighetsförvaltare sanerar och raderar. Detsamma kan sägas om de miljöer som presenteras i den här utställningen. Det är bullerplank som enbart passeras på håll och betraktas genom tågfönster. Underjordiska betongväggar. Industriområden på väg att bebyggas med bostäder. Historielösa miljöer med vag identitet som är mellanrum i staden snarare än befolkade platser. Men även Gröna linjen gestaltas i utställningen. En stabil plats i ständig rörelse där många uppehåller sig men där få känner sig hemma. Det är också i tunnelbanan och genom i form av taggen som graffitin verkar väcka mest känslor och upplevs som mest provocerande. 

Identiteten
Kollektivitet och social identitet är viktiga element i graffitikulturen. Att tillhöra ett crew eller att tillsammans med vänner ge sig ut på gatorna för att måla. Att göra platser till sina. Eller att vinna målningens erkännande i andra graffitimålares ögon. Genom att agera olagligt ställer sig graffitin ofta utanför majoritetssamhället och skapar där sina egna värdesystem och förhållningsregler. Samtidigt är graffitin exkluderande och oerhört maskulin. På samma sätt som i det offentliga rummet är mannen graffitikulturens norm och kvinnan undantaget som ständigt måste anpassa sig och godkännas för att få ta plats. En annan aspekt av graffitins sociala rum är berättelser och bilder. Stockholms nolltolerans har inneburit att målningar försvinner i allt snabbare takt och för att sprida sina verka har digitala bilder och myter kommit att bli allt viktigare. Stockholms graffitiscen äger idag rum lika mycket via sociala nätverk som på den byggda väggen.


Utställningen
Utställningen består av sju installationer som representerar sju fysiska platser som från 1980-talet och framåt varit stilbildande för Stockholms graffiti. Installationerna är personliga betraktelser gjorda av målare som varit verksamma på de olika platserna. Ibland utförda individuellt och ibland kollektivt. Några av installationerna kretsar kring nya målningar som tematiskt eller tekniskt kopplas till den specifika platsen. Andra är av mer reflekterande karaktär och bärs upp av intervjuer, ljud, skisser, bilddokumentation och minnen. Vad var viktigt med just den här platsen? Och vad hände med mig, samhällsklimatet, mitt uttryck och mina vänner under den tid som jag målade där? 

Platser: Hall of fame i Stuvsta, den lagliga väggen i Märsta, Bromstens industriområde, Gröna linjen, Ewos i Södertälje, Snösätra, Upplands Väsbys tågdepå.

Medverkande: Ace, Aman, Ance, Astma, Bayne Soe Sker, Björn Engberg, Detch, Emmilou
Med texter av: Jacob Kimvall, Macarena Dusant, Tobias Barenthin-Lindblad, Tomas Örn.

Program: Under utställningsperioden arrangeras föredrag, debatter, workshops och seminarier. Temat för programverksamheten är "Rätten till staden och kulturella uttryck i offentliga rum".

Vi visar regelbundet utställningen på lunchvisningar och visningar för grupper. Läs mer här