Plåttak - ytbehandling

Under 1700-talet och första hälften av 1800-talet bestod den vanligaste behandlingen av linoljefernissa (= kokt linolja, inte den hartsprodukt vi idag brukar kalla ”fernissa”) och pigmentet kimrök. Senare blandades den kokta linoljan med harts, blyerts (grafit) och engelskt rött.

I början av 1900-talet, under jugendperioden blev zinkgrönt och ljust kromgrönt moderna takfärger. Takfärgerna skulle ge en illusion av ärgad koppar. Plåttak målades förr även i ljusgrått för att ge illusion av bly och zink.

Tjära
Förutom linoljeblandningar förekom blandningar där tjära var den viktigaste beståndsdelen. Det var stenkolstjära som användes, trätjära kunde angripa järnet.

Förzinkning
Den förzinkade plåten blev vanlig under 1800-talets andra hälft. Förzinkningen var ett sätt att göra plåten mer beständig mot rost. Till en början doppades järnplåtarna ner i ett zinkbad vilket gjorde zinkskiktet ganska tjockt. Mot slutet av 1800-talet utvecklades metoden att galvanisera plåt med hjälp av elektrolytisk utfällning av zink på järn. Galvanisering medförde tunnare zinkskikt. Plåt av massiv zink förekom även. Zinkplåt användes framförallt till garnityr.

Blymönja
Från 1840-talet användes en rostskyddsfärg bestående av linolja och blymönja till första strykningen. Fortfarande på 1940-talet var det den vanligaste rostskyddsfärgen. Blymönja är ett överlägset material, men dessvärre giftigt. För några år sedan blev det förbjudet för yrkesbutiker att sälja blymönja till annat än yrkesmän. De flesta yrkesmän vill emellertid inte arbeta med blymönja. Inom kulturmiljövården anses blymönja fortfarande vara den bästa rostskyddsfärgen varför den fortfarande används till speciellt värdefulla objekt.

Det är viktigt att de som arbetar med blymönja skyddar sig ordentligt. Man skall använda andningsskydd, speciellt vid färgborttagning, och undvika hudkontakt.

Som rostskydd användes förr även blyvitt, dels som grundfärg och dels till strykning av falsarna innan de överfalsades.

Färdiglackerad plåt
På 1960-talet introducerades den fabrikslackerade, plastbelagda plåten på marknaden.
Plåten som finns i flera standardkulörer är fortfarande mycket vanlig.

Problemet med fabrikslackerad plåt uppstår när färgen börjar flaga. Färdiglackerad plåt är nämligen mycket svår att underhållsmåla.

KL