Arkeologi vid Götes mack Nya utgrävningar i Sigtuna
Under maj och juni 2014 undersökte Arkeologikonsult tillsammans med Stockholms läns museum en s.k. gravgård samt kulturlager från 1000-1100-talet. Undersökningen kommer att ge oss ny kunskap om hur man levde och hur man såg på döden under den tidigaste medeltiden, i en tid när kristendomen håller på att etablera sig på allvar.
På platsen stod en bensinmack sedan mitten av 1950-talet och fram till för några år sedan. Den lilla idylliska småstadsmacken kallades ”Götes Mack” efter sin ägare och hade en viktig social roll i Sigtunas stadsliv.
NYTT 2015
Nya spännande fynd från Götes mack
När det gäller arkeologisk fyndrikedom står Sigtuna i en klass för sig. Nu kan vi börja berätta om en del av de spännande fynd vi gjorde förra året, vid utgrävningen intill Götes mack.
Vi börjar med den här lilla masken av brons, endast ett par centimeter stor. Den hittades i resterna av en verkstad där man någon gång under 1000-talet har tillverkat och bearbetat bronsföremål. Kanske har masken också tillverkats här.
Masken föreställer ett mansansikte. Han har stora ovala ögon - eller är det bara ett öga? Mustaschen är uppåtvriden och hakan spetsig. Han har något på huvudet också, kanske en hjälm? Vi vet ännu inte riktigt hur den har använts. Den kan ha suttit som beslag på ett bälte eller ridtyg eller något annat föremål som inte finns kvar. Så småningom kommer den att rengöras och konserveras, och då kan vi förhoppningsvis se fler detaljer.
Undersökningen vid Götes mack bjöd på en hel del överraskningar. Ingen hade räknat med att det utöver vikingatida gravar också skulle finnas lämningar efter hus och verkstäder. När vi nu äntligen har fått möjlighet att börja titta närmare på fynden står det klart att de kommer att kunna ge oss många spännande ledtrådar. Vi vet redan att det finns fler intressanta saker bland föremålen, som vi snart kommer att berätta mer om.
2014
Varför gräver vi?
Vi gräver för att Sigtuna kommun planerar att utöka och asfaltera den parkeringsplats om nu finns där. Det kommer också att anläggas en liten park inom delar av den nuvarande gräsytan. Därför måste gravgården undersökas och tas bort enligt kulturmiljölagen (KML).
Information och visningar
Vi kommer att genomföra visningar av undersökningen, och i samarbete med Sigtuna museum kommer vi också att ha möjlighet att ställa ut fynd från undersökningen i Rådhuset.
Det kommer att finnas skyltar vid undersökningen som kommer att uppdateras under grävningens gång.
För kontakt med arkeologerna kontakta:
Projektledare Anna Hed-Jakobsson 070-593 90 29
Förmedlingsansvarig 2014 Anna Östling Stockholms läns museum 08 - 586 94 52
Förmedlingsansvarig 2015 Johan Runer Stockholms läns museum 08-586 194 62
Hur kan vi veta att det finns gravar här?
2008 genomfördes en arkeologisk förundersökning av området norr om den nu aktuella ytan. Då hittades 21 gravar varav 16 undersöktes. Årets undersökning tar vid där förundersökningen slutade, och nu räknar vi med att undersöka ett 40-tal begravningar.
Vad är då en gravgård?
Begreppet gravgård betecknar en tidig kristen begravningsplats utan tillhörande kyrkobyggnad. Ordet uppkom första gången vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Nunnan i Sigtuna och myntades av tidigare museichefen Sten Tesch. En gravgård har likheter både med äldre gravfält och med kyrkogårdar, men passar inte riktigt in i någon av de beskrivningarna. Fenomenet är med största sannolikhet inte exklusivt för Sigtuna utan bör ha funnits på fler ställen i landet men de är svåra att definiera och andra begrepp kan ha använts.
Vid arkeologiska undersökningar i Broby Bro i Täby, har gravar som påminner om Sigtunas gravgårdar hittats och möjligen är gravgårdarna utformade efter mönster från Sigtuna. gravar som påminner om Sigtunas gravgårdar hittats. Det skulle förstås vara mycket intressant om vi kunde få resultat som visar att det finns kopplingar mellan de båda platserna.
Vad väntar vi oss för resultat?
Målsättningen med undersökningen är att klargöra vilka som begravts på platsen. Det vill säga, hur religiös var man och på vilket sätt? Varifrån kom de gravlagda, från staden, närområdet eller från helt andra platser? Kan vi se spår efter fysiska trauman eller våldsskador? Har de varit sjuka eller friska? Är det män eller kvinnor eller både och som är begravda? Hur har man livnärt sig? Det rör sig alltså om att få svar på frågor som rör människors liv, vardag och död i den då unga staden Sigtuna.
Vid den här tiden får kristendomen fäste ordentligt och en mycket intressant fråga är vilken typ, eller vilka typer av kristendom som tillämpades vid den här tiden i Sigtuna. Historiska källor vittnar om ett starkt västligt/katolskt inflytande, medan tidigare undersökningar även visar att här funnits påverkan från en östlig, ortodox kristendom.
Det finns en runinskrift som antyder att man fört hit döda från landsbygden, texten på den lyder: Sven…rista stenen…som förde henne till Sigtuna. Stenen stod ursprungligen i St. Pers kyrkoruin i Sigtuna, men finns nu på Historiska museet i Stockholm. Kan det vara så att de som gravlagts här har förts hit från landsbygden, eller har det varit stadens invånare som är begravda på platsen?
I undersökningsområdets västra del finns dessutom ett lager med hornspill, dvs. rester efter hornhantverk. Vi vill veta hur detta lager förhåller sig till gravgården, om det är äldre, yngre eller samtida. Sen vill vi förstås förstå vad man har gjort där.
