Sjurån 2003 – ett arkeologiskt forskningsprojekt
Till att börja med vill jag tacka alla som direkt eller indirekt har bidragit till projektet under året, inte minst alla som ställde upp på fritiden för att slita i schakt och provgropar. Tack även till alla medlemmar i Lohärads hembygdsförening som bidrog med många värdefulla uppgifter, arkivmaterial och kartor. Ett speciellt tack går också till Eva Hansson med familj i Görvälstorp som upplät sin mark till parkering för bilar och husvagnar.
Inledning
Några dagar efter midsommar samlades en tapper skara projektdeltagare vid Görvälstorp nordväst om Sjurån för att släpa nödvändig grävutrustning genom väglöst land. Från Görvälstorp är det en knapp kilometer till Sjurån genom bergig och blockrik skogsmark utan några direkta orienteringspunkter. De första dagarna var det därför flera av oss som villade bort sig på vägen mellan Sjurån och parkeringen eller under den inventering som utfördes av området. Alla kom dock till rätta innan undersökningen avslutades för säsongen….
Inventering och provschakt
Efter en liten rundvandring i området delade vi upp oss för att ta i tu med årets uppgifter vilka bestod i att inventera området och beskriva alla påträffade lämningar samt att gräva provschakt och provrutor inom vallanläggningen.
Vid inventeringen framkom ett åttiotal anläggningar, huvudsakligen gravar, inom ett ca 200x100 meter stort område. Ytterligare fyra gravar påträffades på en höjdsträckning drygt 100 meter nordväst om huvudområdet. Gravarna som hittills uppgår till ett sextiotal utgörs av rösen och stensättningar av olika typer. Utöver gravar påträffades två förmodade skärvstenshögar, några röjningsrösen samt olika typer av gränsmarkeringar.
Inom vallanläggningen togs två schakt och åtta provrutor upp med en sammanlagd yta om 32 m2. Schakten drogs över vallarna i öster och söder och rutorna förlades huvudsakligen till två närmast plana ytor inom anläggningen som är belägen i en östsluttning av en berg- och moränhöjd. Det östra schaktet sträckte sig in mot den större av de plana ytorna och över en där belägen grop som omgavs av en låg vall. Gropen antogs kunna utgöra en brunn och förhoppningar fanns att vi skulle kunna finna välbevarade fynd och/eller organiskt material i denna.
Förhoppningarna grusades dock snabbt när en kraftigt sotfärgad yta framträdde efter det att grässvålen hade tagits bort. Det visade sig att gropen istället utgjordes av en s k tjärgrop, en hittills relativt ouppmärksammad fornlämningstyp. Några små tjärgropar som nyligen har undersökts norr om Uppsala i samband med E4-undersökningarna, har daterats till romersk järnålder (Kr f - 400 e Kr), men där finns också större gropar som misstänks vara medeltida. Från vilken tid tjärgropen i Sjurån härrör är ännu oklart, men den har sannolikt inget direkt samband med vallanläggningen och de omgivande gravarna.
Fynd
Vid tidigare undersökningar av liknande vallanläggningar i Uppland har föremålsfynd i allmänhet varit mycket få, och chanserna till att hitta daterbara fynd ansågs därför inte vara så stora. Det vi istället hoppades på var att finna konstruktionsdetaljer, lager och/eller anläggningar som kunde ge sins emellan relativa dateringar samt träkol från ostörda lager eller konstruktioner användbara för 14C-analyser.
Vid undersökningen framkom dock överraskande stora mängder keramik. Totalt påträffades närmare 1700 keramikfragment (3,7 kg). Fynden i övrigt utgjordes av en mindre mängd brända ben, en slipsten från östra vallen samt enstaka kvartsavslag i ett kulturlager som överlagrades av den södra vallmuren.
Datering
Keramiken daterar åtminstone kulturlagren till bronsålder. Några fynd som med säkerhet daterar själva vallanläggningen har vi ännu inte. De fynd som påträffades i vallfyllningen kan härstamma från äldre kulturlager som hamnat i vallen i samband med att denna anlades. Vi har å andra sidan inga fynd som antyder att vallanläggningen skulle ha tillkommit i ett senare skede, utan sannolikt är det så att samtliga delar av fornlämningskomplexet (gränsmarkeringarna undantagna) har tillkommit under loppet av bronsålder.
För att avgöra om hypotesen är riktig behövs dock ytterligare undersökningar göras. Nästa år planerar vi därför att undersöka en grav som delvis överlagrar södra vallmuren. Dateringen av denna är en nyckelfråga för projektet.
Sjurån - en kultplats från bronsålder?
De påträffade kulturlagren var som tidigare nämnts rika på keramik, men innehöll inte material som annars är vanligt på boplatser från bronsåldern, såsom bränd lera/lerklining, sot och kol, skärvsten eller obrända djurben. Detta kan antyda att området inte har utnyttjats för en ordinär bosättning.
Ännu så länge är undersökningarna alldeles för begränsade för att några säkra slutsatser ska kunna dras kring fornlämningarna vid Sjurån, men kanske rör det sig om en centralplats för en omgivande bronsåldersbygd. En plats där människor har samlats vid viktiga tidpunkter för rit, kult och religion.
Vad händer härnäst?
Under hösten kommer olika typer av analyser att utföras. Resultaten från dessa kommer att presenteras här vartefter de blir klara. Nästa sommar kommer som tidigare nämnts undersökningarna att återupptas. Grävningarna som kommer att utföras de två veckorna närmast efter midsommar kommer dels beröra en grav, dels någon eller några av de röjda ytorna söder om vallanläggningen. I mån av tid planeras också en av skärvstenshögarna att undersökas.
Kjell Andersson, september 2003
