Estrid

Estrid hette en av 1000-talets mäktigaste kvinnor i Täby- och Vallentunabygden. I trakten där omkring reste hon och hennes släktingar massor av runstenar. 1995 hittade arkeologer på länsmuseet hennes grav.

Uppland är det runstenstätaste landskapet i världen och Täby och Vallentuna de runstenstätaste socknarna i Uppland. Genom att resa en runsten visade vikingatidens storbönder att de bekände sig till den nya läran, kristendomen, samtidigt som de markerade sina ägoanspråk på jordar och byar. Runstenarna sattes ofta på vid gränsen till bondgården eller på själva gårdsplanen.

De första runristarna
Estrid hette en kvinna som levde och verkade i Täby på 1000-talet. Vi känner till henne genom att hon nämns i sex runinskrifter. Dessutom upptäcktes hennes grav vid en arkeologisk undersökning 1995 och i graven låg några av hennes tillhörigheter.
Estrid och hennes make Östen var bland de första som reste runstenar i Uppland. Estrids livstid kan genom runinskrifterna bestämmas till omkring 1020-1080.

Döpt efter drottningen?
Olof skötkonung, Sveriges förste kristne kung, började regera omkring 995 och hans drottning hette Estrid. Kanske döptes Estrid efter henne?
Estrid tillhörde tidens högsta samhällsskikt, en av de hövdingasläkter som införde kristendomen i Sverige och som i praktiken styrde landet. Hon var farmor till en man vid namn Jarlabanke som reste ett stort antal runstenar och som skröt med att han ”ägde hela Täby” och ”ägde hela hundaret”. Familjen brukar kallas Jarlabankeätten.

For till Jerusalen
Estrid föddes på gården Snåttsta som ligger i nuvarande Vallentuna kommun. Medan enkelt folk fortfarande blotade till Tor och Oden hade hennes familj gått över till kristendomen.
När hon var giftasvuxen så giftes hon bort med Östen, en man som tillhörde en rik släkt i Såsta vid södra Vallentunasjön, i nuvarande Täby kommun. Det var också i detta område hon skulle komma att verka under större delen av sitt liv.
Med Östen fick hon barnen Gag, Ingefast och Östen. Gag dog ung och Östen och Estrid reste sin första runsten efter honom. Östen lämnade så sin familj för att ge sig ut på pilgrimsfärd till Jerusalem. Men Östen dog på sin resa och Estrid reste två nya runstenar och byggde tillsammans med sina kvarvarande söner ett monument, en hög, efter honom. Högen är utsatt på 1700-talskartor men är numera bortschaktad.

Tre nya barn
Efter en tid gifte Estrid om sig med Ingvar i Harg, i nuvarande Sigtuna kommun. Ingvar tillhörde givetvis samma överklass som Estrid. Med honom fick hon tre söner. När också Ingvar dog återvände Estrid till Täbybygden och levde tillsammans med sina barn och barnbarn där.

Graven finns vid Broby bro
När hon dog så begravdes hon kant i kant med sin förste make Östens gravmonument vid Broby bro, samma plats där hon hade rest sin första runsten.
Estrid begravdes i en kista, gjord av en urholkad stock, på kristet vis med huvudet i väster. Hennes skelett var välbevarat och en undersökning visade att hon på sin ålders höst blivit krum och fått inflammation i tänderna. Vid något tillfälle hade hon ramlat så olyckligt att hon brutit armen.
Kristna personer begravdes i princip utan gravgåvor men i övergångsskedet till den nya religionens seder hände det ändå att de döda fick smärre föremål med sig i graven.

Skrin med silvermynt
I Estrids grav låg ett ca 20 x 10 cm stort nipperskrin, tillverkat i lind, med tillhörande nyckel. Inne i skrinet låg två silvermynt och tre vikter, föremål som symboliserar hennes välbärgade släkt.
Ett av mynten har gått att identifiera. Det hade präglats i Basel i nuvarande Schweiz någon gång mellan 1025 och 1040 e. Kr.
I skrinet fanns också en liten silverring som använts att stänga till en tygpåse med. Bredvid skrinet låg en kniv.

Tioårig pojke
Intill Estrids grav påträffades en barngrav. I den fanns bland annat en kniv med slida, en bältessölja i brons och bitar av två mynt. Ett tyskt präglat för Otto III som regerade mellan 983 och 1002 e.Kr. och ett präglat för Knut den store i England mellan 1029 och 1035 e.Kr.
Skelettet har bestämts som en pojke i tioårsåldern och har tolkats som Estrids först avlidne son, Gag.
Att gravar från denna tid går att identifiera med till namnet kända personer är mycket ovanligt. Men tack vare den information som finns på runstenarna i närheten, som är samtida, går det att göra i Estrids och Gags fall.

Runstenarna
Vid Broby finns idag sex runstenar. Tre av dem handlar om Estrid och hennes familj.
Inskriptionerna på de tre stenarna lyder såhär:
1) Ingefast och Östen och Sven lät resa dessa stenar efter Östen, sin fader, och de gjorde denna bro och denna hög.
2) Estrid lät resa dessa stenar efter Östen, sin man, som drog till Jerusalem och dog borta i Grekland.
3) Östen och Estrid reste stenarna efter Gag (?), sin son.
Det är med hjälp av dessa inskriptioner som arkeologerna kunnat tolka gravarna vid Broby bro.

Byggde kyrka
Inte så lång tid efter Estrids död byggdes Täbys första kyrka, antagligen en träkyrka, på samma plats som den nuvarande medeltidskyrkan ännu står. Detta är mark som tillhörde Jarlabankeättens huvudgård. I samband med kyrkobygget började släkten säkert att begrava sina döda på kyrkogården.
Östens hög och runstenarna vid Broby bro kom att stå kvar som minnesmärken över en allt mer avlägsen tid.

Materialet kommer från utställningen ”Ett annat liv” som visades på Stockholms läns museum 2006-2016.