Nyhtestablå

Mer om Maria Sophia De la Gardie

Maria Sophia De la Gardie på Tyresö slott var Sveriges första kvinnliga storföretagare. Änka vid 21 års ålder med två små barn gjorde hon goda affärer runt hela Östersjön.

När Napoleon 1812 intog det avlägsna Moskva var det en bedrift som chockade världen. Inte ens Hitlers segervana arméer lyckades upprepa den.
Men redan 1609 hade en svensk krigare, Jacob De la Gardie, tågat in i Moskva. Men han hade inte trupper nog för en ockupation utan fick dra sig tillbaka till det svenska Estland. Ett par år senare var det aktuellt med att lansera en svensk prins som rysk tsar och Jacob De la Gardie underströk kravet med att gå till ny attack, denna gång mot Novgorod, som Sverige sedan höll besatt i sex år.

Kungens älskarinna
Efter dessa bravader gifte sig den då 35-årige greven 1618 med den 22-åriga Ebba Brahe som Gustav II Adolf först haft en kärleksaffär med. Ebba Brahe var enda barn och arvinge till greven Magnus Brahe, nära medarbetare till Karl IX. Han hade bland annat varit riksdrots och Svea hovrätts förste president.
Jacob De la Gardie hade inte fått något jättearv men visade sig inte bara vara en militär begåvning utan också en ekonomisk. Genom sitt rika gifte och kungliga förläningar och donationer skaffade han sig stora egendomar i Uppland, Västmanland, Västergötland, Österbotten och Östersjöprovinserna. Att köpa jordbruksmark och sköta sina gods var hans största intresse. Han samarbetade också med Louis De Geer vid investeringar i bergsbruk och järnverk.
I Stockholm byggde han palatset Makalös och utanför staden slottet Jakobsdal, det nuvarande Ulriksdal.

Gränslös rikedom

Så Jakob De la Gardies och Ebba Brahes barn kom inte bara att födas högadliga utan också med gränslös rikedom och makt. Äldste sonen Magnus Gabriel De la Gardie gjorde en enastående karriär under sin tid, som var det svenska stormaktsväldets höjdpunkt. Han var född 1622 i Reval, dagens Tallinn, där fadern var guvernör. Där föddes också fem år senare dottern Maria Sophia. Den begåvade och företagsamma modern blev Maria Sophias förebild och hon gifte sig 16-årig med Gustaf Oxenstierna, som kom att efterträda hennes far på guvernörsposten i Reval. Gustaf Oxenstierna var brorson till Axel Oxenstierna, Sveriges verkliga styresman efter Gustav II Adolfs död 1632 och under drottning Kristinas förmyndarregering. Efter några år återvände paret till Sverige där Gustaf avled efter endast fem års äktenskap. Maria Sophia stod ensam med två döttrar, barn som nu ärvt sin fars förmögenhet, som var enorm, och som hon nu ställdes inför uppgiften att förvalta. Senare vid Jacob De la Gardies död ärvde Maria Sophia också delar av dennes stora egendomar.

Affärerna blomstrade
Maria Sophia De la Gardie slog sig ner på Tyresö, som hon såg som sitt hem och nu blommade hennes affärssinne ut för fullt. Därifrån ledde hon förvaltningen av sina jordagods på ömse sidor om Östersjön. Sina förvaltare och fogdar styrde hon med järnhand och intresserade sig för nya brukningsmetoder, boskapsavel och trädgårdsskötsel.
Uppmuntrad av brodern Magnus Gabriel reste Maria Sophia till Holland för att studera näringslivsfrågor. På det industriella området försökte hon sedan med lite av varje. Hon började till exempel bryta stenkol i Skåne, sälja till fyrmyndigheterna och exportera. Hon byggde också skepp, exporterade timmer och spannmål, anlade pappersbruk och tillverkade linolja.
Bäst lyckades hon med textilindustrin, som drevs med energin från Nyfors och andra vattenfall på Tyresös marker. Med hjälp av entreprenörer och yrkeskunniga anställda arbetade hon där på 1670-talet upp en storproduktion av tyg och kläde som hon kunde sälja med god vinst till armén.

Slapp manligt förmynderi
Maria Sophia De la Gardie gifte aldrig om sig. Varför vet man inte, men tack vare det slapp hon att hamna under en ny mans förmyndarskap. Hon behöll alla storkoncernens trådar i sina egna, hårda nypor.
Maria Sophia De la Gardie var Sveriges första kvinnliga storföretagare. Att det mesta av rikedomarna av politiska och andra skäl till slut gled henne ur händerna är en annan historia. Riksdagsbeslut på 1680-talet om indragning till staten av storadelns egendom kom i hög grad att drabba syskonen De la Gardie.
Maria Sophia De la Gardie klagade i ett brev bittert över förlusterna av gods och gårdar. Det är orättvist och obarmhärtigt ”att min bror (dvs Magnus Gabriel) skulle mista i Livland det min salig herr far själv tagit av fienden, polacken, och därtill hela Ingermanland, som min salig herr far låtit komma till Sverige. O otacksamma ständer och folk, som en så ärlig man har med liv och blod tjänt”, skrev hon.



maria-sophia-de-la-gardie_porträtt Bild från Statens Porträttarkiv

tyresö slott Tyresö slott