1900-talet
1900-1920
Under 1900-talets två första decennier byggdes många villor i jugend- och nationalromantisk stil över hela landet. Många villaförorter växte fram runt städerna. Falurött sågs som en symbol för svensk tradition men även ockragula och svart-bruna fasader var vanligt förekommande. Knutar, vindskivor och foder var ofta vitmålade men ibland röda, svarta eller gröna. De vita fönsterbågarna var en nyhet.
1920-tal
Efter 1:a världskriget uppstod nya stilideal, de klassiska idealen från 1700- och början av 1800-talet togs åter upp. Färgsättningen hämtade återigen inspiration från strama stenhus och färgerna blev kraftiga och mättade och mörka. Egnahemsbyggandet kom på allvar igång under 20-talet och en mängd typritningar för egnahem publicerades. Den vanligaste färgen för landets egnahemsområden var fortfarande den traditionella rödfärgen. Den ”röda stugan” stod som symbol för svensk tradition och det goda enkla livet. Detta medförde att inte bara småstugor målades med rödfärg utan även folkhögskolor, ålderdomshem, stationshus, kyrkor m. m.
1930 - 1950
Kring 1930 slog funktionalismen igenom. Stilen tog avstånd från all utsmyckning som inte hade direkt samband med byggnadens funktion. Den renläriga funktionalisten förespråkade endast en färg, nämligen vitt. Andra typiska fasadfärger var ljusgul och ljusgrön. Fönsterbågarna var oftast målade i en mörkare färg, t ex brunt eller grönt. Rödfärgen förvisades till landsbygdens ekonomibyggnader medan övriga trähus målades i ljusa oljefärger.
1950-tal
På 1950-talet målades de trähus som byggdes oftast i bleka pastellfärger. Fortfarande hörde linoljefärg, slamfärg och kalkfärg till de vanligaste färgtyperna vid såväl ny- som ommålning utomhus.
1960-tal
På 1960-talet introducerades nya färgtyper för utomhusbruk som helt slog ut linoljefärgen. De nya färgtyperna var akryl- och alkydoljefärger och de fanns i en mängd starka kulörer som tidigare inte varit tänkbara på fasader.
1970-tal
Pigmenterade lasyrfärger blev vanliga i början av 1970-talet och användes på massproducerad grupphusbebyggelse. Den stora färgvariationen övergick så småningom till en likformighet. Under 1970-talet ökade allmänhetens intresse för äldre hus och falurött i en mörk, nästan rödblå nyans blev allmänt förekommande, ofta i kombination med svarta knutar, vindskivor och foder. Det blev vanligt med s k typhus ur typhuskataloger.
1980-tal
På 80-talet blev täck målade fasader i gult, rosa och ljusblått populärt, förebilden var en slags kontinental stil.
Parallellt med typhusen förekommer arkitekt ritade villor och en populär färgsättning på dessa har varit järnvitriol eller svagt pigmenterade lasyrer som framhäver materialets naturliga karaktär.
KL
