Byggnader för djurhållning

Bland de ekonomibyggnader som är i sämst skick återfinns de äldre byggnaderna för djurhållning. Det kan vara t ex ladugårdar, stall, svinhus, fårhus och hönshus.

När jordbruket och djurhållningen efterhand effektiviserats har större byggnader krävts. De äldre byggnaderna har ibland ersatts av nya. Ibland har de gamla byggnaderna fått stå kvar utan användning. Djurhus har också ofta farits illa av djurens värme och urin.

När driften ändrats blir det ofta dyrt att hitta alternativa användningar till byggnaderna som då vanligen förfaller och rivs. Alternativ användningar medför ofta stora om- och tillbyggnader. Även de mindre byggnaderna som höns- och svinhus saknar ofta användning och rivs. Ibland har de små byggnaderna återanvänds som gästhus eller förråd.

Det vi idag kallar ladugårdar kallades i äldre tider fähus. Den anslutande fägården var den inhägnade delen där man samlade djuren före och efter vallning. Antalet djur per gård var anpassat till självhushållning. Så länge självhushållet var dominerande höll man sig utöver kor och hästar med ett stort antal djur som höns, svin, får och getter. För ändamålet uppfördes särskilda fristående byggnader eller särskilda utrymmen inreddes i befintliga fähus. Vanligen fanns några kor, en eller två oxar eller en häst som dragdjur, ett par grisar, några får, en get och höns eller gäss. På välbärgade gårdar kunde man ha fler hästar.

Den vanligaste gårdstypen i äldre tid var en kringbyggd gård, oftast bestående av fristående byggnader avsedda för olika ändamål. Byggnaderna för djurhållning ingick tillsammans med mangården normalt i gårdsfyrkanten där ladugården och stallet vanligen var två separata byggnader. På en del gårdar var bebyggelsen uppdelad i en mangård och en kringbyggd fägård, ibland avskilda från varandra av stallbyggnaden.

Byggnaderna för djurhållning har också anpassats efter djurbeståndet, hushållens karaktär, lokala näringsgeografiska möjligheter och förutsättningar; t.ex. säsongsbetonad eller kontinuerlig verksamhet. Byggnadernas utformning och konstruktion varierar i olika delar av landet, beroende på lokal tradition och tillgång på byggnadsmaterial. Därmed har byggnadernas utförande varierat till typen, karaktär, storlek och stil.

Under 1900-talet har en förändring i djurhållningen och en kraftig ökning av antalet djur medfört krav på större byggnader för djurhållning.

LS