Förädlingsbyggnader

Till kulturlandskapet hörde även en mängd andra ekonomibyggnader som förekom i anslutning till gårdarna och byarna eller som isolerade byggnader utspridda på markerna. Deras fristående lokalisering var orsakad av säsongbetonade driftsformer, lokala näringsgeografiska förhållanden eller säkerhetsaspekter. Smedjor och tvättstugor exempelvis anlades på betryggande avstånd från övriga byggnader medan kvarnar var förlagda till platser där vatten- eller vindförhållandena var tillfredsställande. Ägornas utspridning till avlägsna områden som betesmarker, skogar eller öar medförde förekomsten av ekonomibyggnader som användes under del av året eller vid särskilda tillfällen. Listan med byggnader för olika funktioner kan göras lång.

Logar
På logen tröskades årets skörd under senhösten och förvintern. Gårdens loge låg vanligen i anslutning till de övriga ekonomibyggnaderna. Före tröskning torkades säden i någon av ladorna intill logen. Logens sidoväggar hade därför mindre öppningar mot intilliggande lador, vilka användes för att överföra säden mellan utrymmena. Ibland fanns ett förvaringsutrymme ovanför trösklogen som kallades ”logränne”. Golvet i logen var värdefullt och ofta mycket vällagt av grova furustockar medan golven i ladorna var enklare.

Logar har utformats på olika sätt beroende på byggnadsperiod men även beroende på lokala traditioner. Under 1600-1700-talen ingick logen i längor med fähus, stall och lador. Under 1700-talet utvecklas tröskningen. Nya metoder krävde större utrymmen och därmed blev trösklogarna större och ibland egna separata byggnader. Det förekommer därmed fristående byggnader med både rektangulär, kvadratisk eller mångkantig plan s k rundlogar.

Logens utformning berodde på vilken tröskningsmetod som tillämpades. Inledningsvis och i de mindre logarna tröskades säden med slaga. Under 1800-talet infördes de första enkla tröskverken, s k körvandring, som drogs runt med häst eller oxe antingen utanför logen eller i ett särskilt körhus. Under senare delen av seklet introducerades större logar med delvis mekaniska tröskverk. Remdrivna tröskverk introduceras på 1910-talet och ungefär samtidigt började man placera logen över ladugården.

Logen och ladorna uppfördes traditionsenligt av timmer. När de motordrivna skördetröskorna introducerades på 1960-talet förlorade logen sin funktion men byggnaderna står oftast kvar i anslutning till den övriga gårdsbebyggelsen.

LS