Romersk järnålder (Kr f - 400 e Kr)

Romersk järnålder kallas i Norden den tid då romarriket var som störst och mäktigast. Gränsen dit låg så nära som vid Rhen i nuvarande Tyskland. Handeln med romarna blev under perioden allt viktigare och med den spreds många nya idéer söderifrån. Romarna var främst intresserade av Skandinaviens rika tillgång på boskap för läder och vilt för pälsverk och erbjöd i utbyte lyxvaror som silverföremål, bronskärl, glasbägare och vapen till hövdingarna i norr. Vid en undersökning av ett gravfält i Karlslund (Upplands Väsby kommun) på 1990-talet upptäcktes en romersk vinskopa i en kvinnograv. Den var märkt av tillverkaren, en verkstad i Syditalien. Identiska skopor har hittats i Pompejis ruiner.

På 200-talet började det romerska riket förlora kontrollen över besittningarna i Väst- och Centraleuropa. Romarna angreps under denna period av en rad olika germanfolk och för att få vara i fred betalde de ut enorma lösesummor. Att också småkungar och bygdehövdingar från Mälardalen med krigarföljen anslöt sig till dessa lönande krigs- och utpressningsföretag är mycket sannolikt.

Lyxvaror av guld
Följden blev att stora rikedomar i rent guld spreds bland germanerna som lät skickliga smeder tillverka lyxvaror efter egna behov och traditioner. Exempel på sådana föremål är ringar, guldhalskragar, medaljonger, förgyllda dräktspännen, vapendetaljer och glasföremål. I gravar från den här tiden hittar arkeologer ibland sådana exklusiva statusföremål. Många av dessa föremål offrades också i mossar och kärr.

Vid undersökningar på senare år inför vägbyggen och andra större markexploateringar har flera boplatser från denna tid påträffats. De har ofta legat på platser som senare använts som åker och därför varit osynliga. I Östra Ledinge (Norrtälje kommun) påträffades spåren av ett 27 meter långt och 5 meter brett hus som inrymt både bostad, fähus och magasin.