Broby bro 2009
I juni 2009 var Stockholms läns museum tillbaka vid Broby bro i Täby. Under knappt två veckor grävde länsmuseets arkeologer vidare efter nya ledtrådar till ätten Jarlabankes historia. Resultatet kom direkt. Flera nya skelett grävdes fram. Nu startar analysen av resultaten.
Tre gånger tidigare har länsmuseet gjort så kallade arkeologiska forskningsundersökningar vid åkern vid Broby bro – platsen som man tror är Jarlabanke-släktens gravfält. Under perioden 10-18 juni var arkeologerna tillbaka på platsen. Den här gången gick jakten bland annat efter Jarlabanke själv. Var kan hans grav finnas?
De tidigare årens schakt utökades i år åt norr i syfte att hitta fler gravar.
Frågeställningarna som arkeologerna främst utgick från var följande:
- Utgör det täckdike som finns i norra delen en ursprunglig begränsning av gravgården?
- Går det att se en inbördes kronologi?
- Fortsätter det märkliga mönstret med mestadels män/pojkar och mycket få kvinnor?
- Finns det en begränsning av gravgården åt norr och öster?
Totalt tre gravar undersöktes. Samtliga visade sig innehålla bevarade skelett och fynd. I den ena fanns även välbevarade rester av en kista kvar.
Utgrävningen genomfördes i samarbete med studenter från Stockholms universitet och Täby hembygdsförening.
...........................................................................................................................................................
SLUTSATSER FRÅN GRÄVNINGEN
Av: Lars Andersson
Inför 2009 års fältundersökning planerades tre nya gravar att grävas. Urvalet av vilka gravar som skulle undersökas gjordes i fält. En av gravarna med bevarad stenpackning (egentligen fyllning) valdes för undersökning i syfte att testa hypotesen om dessa på något sätt urskiljde sig från de omarkerade gravarna kronologiskt eller typologiskt.
Tidigare undersökningar hade också indikerat att skeletten i dessa gravar var sämre bevarade. Detta var ytterligare en hypotes som avsåg att prövas.
Den första graven - pojken
En av gravarna som vi undersökte i år var en grav som vi tog fram stenpackningen på men inte grävde ut vid 2008 års undersökning. Graven visade sig vara ovanligt djup och stenfylld ända ner i botten. Under stenpackningen låg de relativt dåligt bevarade resterna av ett skelett. Individen bedömdes utgöra ett 2-4 år gammalt barn. I graven fanns också fyra pärlor som troligen har hängt i ett band runt halsen. Inga andra klädesdetaljer eller andra artefakter framkom. Pärlorna kan grovt dateras till början på 1000-talet e Kr. Dateringen innebär att graven placerar sig bland de äldsta på gravgården. Detta stärker tesen att det finns en tolkningsbar kronologi på gravgården. Det tycks som att de stenlagda/fyllda gravarna är något äldre än de omarkerade stenfria gravarna.
Skelettet i graven var mycket fragmentariskt eller i det närmaste helt upplöst. Vid vissa partier återstod endast färgningar i leran. Att det över huvud taget fanns ett bevarat benmaterial beror förmodligen på det stora djupet som begravningen låg på. För övrigt kan hypotesen att skelettmaterialet bevaras sämre vid förekomsten av stenpackningar vara bekräftad. Antagligen gör stenarna att dräneringen kring graven förbättras vilket leder till en ökad förmultningsprocess.
Den andra graven - en vuxen man
Vidare undersöktes ytterligare två gravar vilka var helt omarkerade. Inga spår av stenpackningar eller överbyggnader fanns. En av dessa gravar låg i direkt anslutning till det täckdike vilket ovan har beskrivits. Just det fysiska förhållandet mellan dike och grav bedömdes som intressant i tolkningen av huruvida diket är placerat på en ursprunglig avgränsning av gravgården. Efter undersökningen görs tolkningen att graven har placerats i en riktning och i ett läge som tar hänsyn till riktningen och läget på diket. Graven tycks ha placerats intill en ursprunglig fysisk gräns som har avgränsat gravgården. Det sentida täckdiket har dock ett större djup än graven vilket betyder att det den ursprungliga avgränsande anläggningen har grävts bort. Om denna har utgjorts av en gärdesgård, mur eller ett dike, eller någon annan form av begränsning, är därför svårt att säga.
Den begravda individen utgjordes av en vuxen man med en armställning som avvek från övriga gravar. Armarna var placerade korslagda vid bäckenet vilket också leder till tolkningen att graven tillhör en av de yngsta på gravgården. I övrigt var den fyndtom men med en relativt välbevarad kista.
Den tredje graven - vuxen man och en kista
Den tredje undersökta graven innehåll skelettet efter en vuxen man och en relativt välbevarad kista. Inga fynd fanns i graven och den kan betecknas som typisk för gravarna vid Broby bro. Liksom samtliga övriga gravar var den belägen i öst-västlig riktning med huvudet placerat i väst. Ingen stenpackning fanns och skelettet var välbevarat.
