Ryssugnar

I samband med att JM Bygg AB önskar uppföra en konferensanläggning vid Hålludden, Värmdö kommun, utförde Stockholms läns museum en slutundersökning av två fornlämningar. Den ena var registrerad som RAÄ 59 medan den andra anläggningens status som fornlämning var osäker. Båda två visade sig dock vara härdanläggningar som var tämligen lika varandra. RAÄ 59 är registrerad som en s.k. "ryssugn", i vilken den ryska galärflottan ska ha bakat bröd under sina härjningar i Stockholms skärgård.

Av de 400 kända, eller förmodade, ryssugnar som finns i Stockholms län är inte någon tidigare arkeologiskt undersökt. Dessa anläggningar har av tradition kallats "ryssugnar" kanske något okritiskt då det har ifrågasatts om samtliga verkligen är lämningar från de ryska trupper som under 1700-talet vid ett par olika tillfällen vistades i Stockholms skärgård .

Ryssar på platsen
Man tror att ryssarna varit vid denna plats år 1719 i samband med sin hemresa efter slaget vid Stäket och ugnarna skulle kunna vara från det tillfället. En mer precis tidpunkt har till och med föreslagits, nämligen natten mellan den 13 och 14 augusti år 1719. För att söka bekräftelse på att ryska trupper varit på platsen under denna tid så företogs en mindre undersökning med metallsökare, men tyvärr utan resultat.

Anläggningarna
De båda anläggningen bestod av stenar i varierande storlek, staplade på och invid varandra till formen av ett "U". Härdplatsen var täckt av ett tunt torvlager om 5 cm. Under torven, på härdgolvet, låg flata skörbrända stenar. Öst/ östnordöst om den ena ugnen framkom en tät stenpackning. Stenpackningen gränsas av åt öst, väst och syd av berghällen och tycks ha fyllt ut en naturlig svacka i berget.

Att det är fråga om två ugnar förefaller sannolikt. Stenpackningen i väggarna är tät, men de saknade täckande hällar ovanpå. Detta gör att dessa öppna konstruktioner rent tekniskt skulle kunna vara härdar lika gärna som ugnar.

Är ryssugnarna ryska?
Den ryska flottans dokumenterade framfart i såväl Finland som Sverige och utbredningsbilden över ryssugnarna stämmer väl överens. Samstämmigheten mellan dessa är en avgörande faktor som när tanken att det är i ryssland som ursprunget och funktionen ska sökas. Även om det kan bevisas att härdanläggningar på Hålludden varit ugnar är det sannolikt att de här anläggningarna verkligen är spår av ryssarna.

Frågan är vilka härdanläggningar som är att betrakta som anlagda av ryssar och vilka som är anlagda under generationer av lokal skärgårdsbefolkning och sedan använda av ryska trupper. Även om det verkar sannolikt att flera av anläggningarna i kategorin "ryssugnar" verkligen är anlagda av ryssar kvarstår frågan huruvida ryssarna vid tillfälle använde sig av befintliga anläggningar för att anlägga sina matanrättningsplatser. Om detta gav inte undersökningen något entydigt svar. Beaktas bör dock den stenpackning som påträffades under den ena anläggningen. Denna är svår att sätta i ett samband med en ugn, endast avsedd för att baka bröd och för tillfällig matlagning. Även det faktum att stenen var hårt skörbränd talar för att anläggningen använts flera gånger och att den svalnat ordentligt mellan användningstillfällena. Dessa två indikationer antyder en återanvändning av en befintlig anläggning på den plats som ryssarna såg ut för sitt läger.

Per Widerström, Stockholms läns museum