Korsnäsboplatsen Spektakulärt fynd blev inte vad vi hoppats på
Vid Korsnäs gård i Grödinge finns en boplats från yngre stenåldern (ca 4000 - 1800 f.Kr.). Den 3 april hittade amatörarkeologerna Sven-Gunnar Broström och Stefan Gårdestam från Botkyrka keramik som tycktes komma från den s.k. stridsyxekulturen, vilket tidigare inte har hittats på platsen. Keramiken påträffades i en sotfläck som också innehöll en stor mängd brända ben vilket antydde att fynden kom från en skadad grav. Enstaka skärvor fanns även utanför denna mörkfärgning.
En kvinnograv
Eftersom gravar från stridsyxekulturen är i det närmaste okända i länet förstod Sven-Gunnar och Stefan att de kunde ha stött på något sensationellt och tog därför kontakt med benexperter och arkeologer som tittade på fynden. Dessa kunde konstatera att det rörde sig om ben från en vuxen person, troligen en kvinna, och att det var stridsyxekeramik. På uppdrag av Länsstyrelsen åkte Stockholms läns museum ut för att undersöka fyndplatsen.
Ett nytt dödshus?
Vid Söderby i Turinge socken, undersökte länsmuseet 1993, lämningarna efter ett dödshus från stridsyxetid i vilken minst åtta kremerade personer hade gravlagts tillsammans med krukor och yxor. Kunde detta vara en liknande plats?
Utgrävningen
Graven utgjordes av en halvmeterstor sotig grop i vilken de brända benen hade placerats, men pga plöjningen hade den endast bevarats till några centimeters djup. I resterna av gropen och i de upplöjda delarna från denna påträffades ett par små flintavslag samt ett mindre antal skärvor stridsyxekeramik från minst två olika kärl. Vid utgrävningen påträffades även typisk gropkeramik. Utöver gropen kunde inga ytterligare konstruktioner beläggas, men det är möjligt att sådana har funnits och att de helt förstörts vid plöjningen.
Vid en mindre ytinventering av åkern där graven låg kunde vi se två upplöjda härdar, och i anslutning till en av dem fanns en keramikskärva av en typ som generellt kan dateras till äldre järnålder. Med detta i åtanke misstänkte vi att graven alltså kunde vara yngre än vad vi hoppades på. Våra farhågor besannades när 14C-analysen blev klar. Resultatet blev 2200+/- 45 BP vilket visar med 95% säkerhet att den döde blivit begravd någon gång mellan 390 f.kr - 110 f.kr. Alltså förromersk järnålder.
Ny kunskap
Att våra förhoppningar inte införlivades var ju synd men undersökningen kunde ändå generera ny kunskap om fornlämningen i Korsnäs. Nu är alltså stridsyxekulturen belagd på området vilket tidigare var okänt. Eftersom det är mycket bra bevarandeförhållanden på platsen kanske det finns en möjlighet att i framtiden påträffa gravar eller bebyggelselämningar tillhörande denna kultur.
Järnålderslämningar var inte heller tidigare kända men graven, härdarna och keramikskärvan visar på motsatsen. Denna typ av gravar förekommer inte sällan i större grupper varför man kan misstänka att ett ovan mark omarkerat gravfält ev. finns i åkern. Härdarna är kanske spår efter en tillhörande järnåldersboplats.
Läs om stridsyxekultur och Korsnäsboplatsen i:
Werthwein, Göran 2002. Järnåldersgrav på Korsnäs. Stockholms läns museum, rapport 2002:18
Bratt, Peter (Red) 1998 Forntid i ny dager. Arkeologi i stockholmstrakten. Stockholm.
Larsson, Mats & Olsson, Eva 1997 Regionalt och interregionalt. Stenåldersundersökningar i Syd- och Mellansverige. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar. Skrifter nr 23. Stockholm.
Bratt, Peter (Red) 1996 Stenålder i Stockholms län. Stockholm.
Olsson, Eva, Granath-Zillén, Gunilla & Mohr Anna 1994 Korsnäs. En gropkeramisk grav- och boplats på Södertörn. Riksantikvarieämbetet, UV Stockholm, rapport 1994:63. Stockholm.
Göran Werthwein, arkeolog
Kjell Andersson, arkeolog
